You are currently browsing the monthly archive for april 2013.

Sir John Herschel uppfann cyanotypin 1842. Det är en kontaktkopieringsmetod där bilden blir så stor som negativet är, men förr hade man ju också storformatskameror.  Tekniken bygger på ljuskänsliga järnsalter, som omvandlas till blå mineraler under inverkan av ljus.  Det går bra att använda solljus, eller idag – UV-lampa. Det blå mineralet som gör själva bilden är samma som i Pariserblått (även kallat Bremerblått, Preussiskt blått m fl – kaliumhexacyanoferrat). Idag, när man både kan skanna gamla fotografier eller använda egna analoga eller digitala foton, kan negativet skrivas ut på plastfilm. Kontaktkopieringen görs på t ex akvarellpapper.

Cyanotypin kan, till skillnad från t ex Van Dyke metoden, blekas, återframkallas och tonas i olika färger. Toning kan ske med te, kaffe, vin eller andra ämnen som innehåller tannin. Resultaten kan ha gulblå, stålblå, brunton, purpurton, gråton o s v. Även gummitryck (Gum bichromate print) är en metod som jag använt, där bilden byggs upp i flera skikt som kan färgas in med mineraliska pigment. Det lockar att arbeta med fotografiska metoder, som kräver ett mått av hantverksskicklighet, som ger en unik bild och där resultatet inte alltid är helt förutsägbart. Det är roligt att använda egna digitala bilder till nya uttryck. Vackra och drömska.

Den 30 april kl 14-18 är det vernissage på Scandinavian Photo i Bankeryd, jag ställer ut cyanotypier tillsammans med fotoelever från Sörängens folkhögskola. Det är en spänannde blandning av foton. Pågår till den 15 maj. Välkommen.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Jag träffade eleverna på målarutbildningen i Mariestad, åtta mycket duktiga och kompetenta målare med stor vetgirighet kring äldre måleritekniker och material. En stor del av dagen ägnade vi åt att diskutera egenskaper hos pigment och bindemedel och olika underlag, att blanda äggoljetempera, mjölk- och kaseinfärg.  Vi tillverkade varianter av kaseinkalkfärg och ammoniumkasein, på både karg och kaseinpulver, äggkaseintempera, kaseintempera. Det var roligt och inspirerande.

Uppstrykning av kaseintempera.

Uppstrykning av kaseinäggoljetempera.

Jag fick se deras uppmålningar av schablonmönstren från Kalmar län, det var väldigt intressant att se dom i ursprungliga, rena färgställningar och även i oväntade nya färgställningar.  Intrycket av att se mönstret på en hel vägg eller större yta är markant annorlunda mot ett litet fragment i ett museimagasin. Nästa gång dessa duktiga målare ska göra schablonmålningar  kanske dom väljer kaseinlimfärg istället, ett tåligare och mer hållbart alternativ än vanlig cellulosalimfärg. Eller i en emulsionsfärg av något slag. Nu har dom några fler valmöjligheter.

Ett prov på en schablonmålning tas ned. Till vänster Tom Granat.

Ett prov på en schablonmålning tas ned. Till höger Tom Granat.

Vi utför en mindre del om tjära i Hantverkslaboratoriets projekt om stavspån. Stavspån används bl a till kyrkor, herrgårdar, lusthus, paviljonger, tingshus, gästgiverier och äldre mangårdsbyggnader. Renovering och underhåll av stavspåntak är kostsamma projekt för kulturmiljövården och det är viktigt med hög kvalitet i material och arbete. En del av utförandet berör användning av tjära.  Även brädtak behandlas med tjära. Vår del rör information om tjära som material och dess applicering,  för en kommande handbok för läggning av stavspåntak.

Olika utföranden av stavspån vid Göteborgs Universitet i Mariestad.

Foto: Arja Källbom

De schablonmålade tapeterna som finns på Kalmar Länsmuseum kommer nu till pass. De som ritades  av och beskrevs i projektet om målade mönsterarv i Kalmar län. Projektet har utökats med Jönköpings och Kronobergs län; det handlar om bemålade skatter i Småland som fler kommer att få glädjas åt.

Mönstren används nu i utbildningssyfte på den traditionella målarutbildningen i Mariestad (Göteborgs universitet, läs mer HÄR) . Åtta blivande målare  i äldre tekniker och material målar nu upp mönstren i både gamla och nya färgställningar, under handledning av yrkesverksam målare. Det här är roligt!

Den gamla målarhistorian, de gamla målarnas mönster och färgval diskuteras, granskas, åskådliggörs – samtidigt som det gamla möter framtiden. Vi behöver fler målare, som kan blanda och måla limfärg, linoljefärg, kalkfärg, tempera, slamfärg osv. Som kan repararera och ta hand om det bemålade kulturarv som finns i många hus, och också använda måla nytt med ekologiska, välbeprövade färger i nya hus. Gissa om vi är glada på Station Ormaryd.

Foton: Tom Granat, ansvarig för måleriutbildningen i Mariestad.

Ny målare utbildas med gamla mönster

Ny målare utbildas med gamla mönster

Nya färgställningar till gamla mönster

Nya färgställningar till gamla mönster

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare

Annonser