You are currently browsing the monthly archive for juli 2013.

Det är dags att lyfta upp och beskåda det äldre schablonmåleriet. Ibland har man fnyst år de målade tapeter som finns i olika miljöer, och konstaterat att i jämförelse med tryckta papperstapeter, är de betydligt simplare. I de fabrikstryckta papperstapeterna kan man finna perfektion och detaljer. I deras hantverksmässigt platstillverkade föregångare – som även de i första hand skulle likna dyrbara textilier – kan man avläsa en hel del intressant information.

Att använda schabloner är lika gammalt som bruket att använda färg och de förhistoriska människorna använde t ex sina händer som schabloner och blåste sedan färg runt. I de medeltida kyrkorna användes schabloner flitigt för bårder och ytor med stjärnor, klöverblad mm, t ex av Albertus Pictor. Punsning har använts av målare som hjälpmedel i alla tider som hjälp för att teckna upp ett motiv för även frihandsmåleri. På 1700-talet kombinerades schabloner, blocktryck och frihandsmåleri till de första papperstapeterna. Från 1800-talet och till stora delar av århundradet dekorerades hem i både städer och på landsbygden, prästgårdar, gästgiverier, skolor och andra typer av byggnader med schablonmålade tapeter, tillverkade på plats.

De platstillverkade,schablonmålade tapeterna och bårderna visar hur beställaren, fastighetsägaren genom målaren omsatte sina drömmar om skönhet, status och ideal. Ibland var det kanske målaren eller beställaren som hade sett något i andra miljöer, som man enades om. Eller kanske t o m så långt bort som hos granngården. Eller bara fått det beskrivet i ord.
Med fernissade/vävförstärkta/schellackerade schabloner tillverkade av papper/näver/plåt , lump-papper i ark, animaliskt lim till limning av ark och till färg, ett få antal pigment och förhållandevis enkla verktyg komponerade målaren en yta som skulle falla i smaken. Pigmenten som användes var t ex krita, kimrök, bensvart, pariserblått, rödockra, gulockra, engelskt rött, umbra, blymönja och av dessa blandades även toner som ljusgrått, blågrått, mörkblått, ljusgult, rosa, ljusblått, orangegult. Genom att mäta och loda, spegelvända och vrida schabloner skapades symmetri och en vision av något annat; ett dyrbart tyg som brokad, siden, kattun – precis som de dyrbara tryckta tapeterna. Genom att förskjuta mönstren något i förhållande till varann kunde en illusion av djupverkan med skuggor åstadkommas och kulörer kunde tonas in i varandra som i de iriserande tapeterna. Geometriernas grundelement härrörde från antikens ideal, klassicism eller romantiken eller var helt påhittade. Stilarna kunde släpa i hundra år från högre ståndsmiljöer till allmoge – en del lever kvar än. Det var ränder i alla ledder,cirklar och romber. Även mycket tunna linjer schablonerades och mönstren kan ha mycket fin passning. Som bröstning imiterades marmor, sten, trä eller tyg. Slutresultatet speglar målarens hantverksskicklighet, beställarens ideal, deras resurser och förväntningar.

Sedan väggen är struken med en grundfärg, plägar man även måla tapeter på själva väggen på det sätt, att schabloner eller tunna plåtar, uti vilka figurer är utskurna, läggas på väggen och därefter överstrykas med annan färg än grundfärgen. Då de uti schablonen utskurna figurerna blir avmålade på väggen. Schablonen flyttas nu ett stycke, och en annan del av väggen erhåller sina figurer på samma sätt, till dess att rummet är, såsom det kallas ”defrarerat”. Detta sätt att måla väggen begagnas dock nu mera sällan, sedan man erhåller simpla tapeter för billigare pris än varför defrarering i limfärg verkställas”  Ur en byggnadslärobok 1856

Resultaten påverkar oss än. Ett rum kan vibrera av mönster och färg, av skönhet och stämning. Målningarna är länkar till målaren och människorna som levde och vistades i dessa byggnader.

Foton: Arja Källbom – som f n arbetar med de småländska schablonmålade tapeterna i projekt åt Länsstyrelserna i Småland

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Tjära har producerat både småskaligt och storskaligt med ett stort antal metoder, och är en av de äldsta pyrotekniska produkterna näst efter metallerna. Under stormaktstiden var tjära Sveriges tredje största exportprodukt efter järn och koppar, med brett användningsområde. Det gäller både lövträtjära och barrträtjära. I Sverige har traditionerna tyvärr brutits med avseende på inhemsk storskalig tillverkning, kvalitetsbestämning och kunskap om materialkarakteristik, applicering. Begreppet ”äkta dalbränd tjära” är irrelevant i arbetsbeskrivningar för kulturhistoriska byggnader (t ex tjärning av stavspåntak)  eftersom ett stort antal metoder har använts historiskt med både direkta och indirekta produktionsmetoder. Gemensamt är dock att furutjära har högst halt av hartser och anses ha högst kvalitet d v s längst livslängd.

Tjärad port Foto Arja Källbom

Tjärad port
Foto Arja Källbom

Tjära på stavspåntak och brädtak fungerar som ett offerskikt, och tjärans uppgift är att bilda en hartsrik ytfilm som skyddar underlaget mot solens nedbrytande inverkan. Dess uppgift är inte att ge en mörk kulör eller att fungera som en fungicid/biocid. Syftet med tjärning är således att ge en blank, reflekterande film på träets yta efter applicering. En förstklassig tjära kan enkelt uttryckt liknas vid en slags lack, med hartssyror lösta i terpentin. Omtjärning sker vanligtvis inom ett tidsintervall av 5-10 år. Tak åt söder har kortast livslängd.

Tjärtyp, liksom arbetsbeskrivningar, varierar mellan Sverige, Norge och Finland. I Sverige används importerad ugnstjära. Vi saknar kunskap om hur tjäran tillverkats och under vilka förhållanden, vilka egenskaper den har och metoder för att bedöma detta. I våra grannländer används småskaligt tillverkad furutjära från direkta, autoterma processer. Vi saknar kravspecifikationer för kemisk sammansättning och tekniska egenskaper för tjära, med hög kvalitet idag. Kombinerad gaskromatorgrafi och masspektrometri GC-MS kan användas för att bestämma nivåer av hartser, fettsyror och flyktiga beståndsdelar.

Arbetet för Hantverkslaboratoriet är slutfört för denna gången. En arbetsrapport har tagit fram med  tjärans materialkarakteristik, historia och användning, förslag på arbetsbeskrivningar och egenkontroll som kan tillämpas i dagsläget. Förslag på arbete i fortsatta projekt är lämnade. Förhoppningsvis följer fortsättning.

Det har varit intressant och inspirerande.  Tjära är en slags gemensam nationalskatt i de nordiska länderna. Tjära väcker många trevliga barndomsminnen hos mig.

Man brukar säga; Sådan herre, sådan hund. Men visst skulle man kunna säga; Sådan (bygg)herre, sådan port?

För entrén, porten till huset är dess ansikte och det som möter besökaren eller ägaren när denne ska gå in i huset. Välkommen, här är mitt hus. Den skyddar, bjuder in, välkomnar, berättar om invånarnas  status/ ideal/ resurser. Entrén har haft starka symbolvärden genom tiderna, och den som passerar en port eller portal passerar från något in till något annat.

Här är två entreér som jag jobbade med nyligen. Portalen, med sin omfattning hör till ett stort, stiligt nyklassicistiskt hus från 1800-talets början och det är lätt att se de klassicerande dragen med pilastrar, edikula och tandfriser. Jag har berättat om mitt arbete med den här portalen förut, den är återskapad med platsskrapad och platsblandad linoljefärg. Den är verkligen vacker och uppseendeväckande, precis som byggherren ville en gång. Ett fantastiskt snickeriarbete präglar portalen, och huset med för all del. Huset, med handhylvade fasadbrädor av stora mått målades i ljusa kulörer för att efterlikna stenarkitektur. En byggherre med resurser och ambitioner. Huset väntar på att få sin färg nu.

Nyklassicistisk portal

Nyklassicistisk portal. Foto Arja Källbom

En annan entré som jag nyligen ådringsmålat är hundra år äldre. Det hör till ett litet hemman, som byggdes av återbrukat timmer. Snickeriarbetet är välgjort och de blåsta glasen speglar landskapet utanför. In med mycket ljus till den lilla hallen innanför. De har fått tillbaka sin ådringsmålning, en grön fantasiådring som var vanlig från 1910-20-talet. Jag använde linoljelasyr och linoljefernissa. De är lågmälda, välgjorda och stolta. Som ett slags torpvariant av schweizerstilen. Ett litet torp som byggts med små resurser men med omtanke bakom utformning. Den ljust turkosa väggen är rekonstruerad, och det är fint att se originalfärgerna i arkitekturen.

Ådringsmålade pardörrar

Ådringsmålade pardörrar. Foto Arja Källbom

Båda helt olika hus, olika entreér. Det de har gemensamt är att de speglar sin tid, sina ägare och visar bygghantverkarnas skicklighet i att välja material och metoder.

”Portar och dörrar
Därinne skugga och härute sol
Eller
Härinne dunkel och därute sol
Dörrar med tröskelnära gräs
Utåtgående omfamnande dörrar
Eller
Dörrar sträckande sig inåt efter trygghet
Dörrar att stänga eller öppna
Att knacka på
Att komma eller gå
Att gå förbi..”
             Einar Lyth

TraditionsbärareFör fem år sedan restaurerade jag en nyklassicistisk träportal – Smålands vackraste? – från grunden och med hög ambitionsnivå. Den rapporten kan återfinns här. Bl a tillverkades all färg på plats, efter färgundersökningar, med linolja som kokats efter äldre recept.

Jag är åter på plats. Åren har mattnat målningen som för övrigt är i gott skick trots sitt helt oskyddade söderläge. Efter rengöring halvoljades ytorna och bättrades med pigment och olja på palett. Till halvoljan användes Färgarkologens linoljefernissa n o 2, en liten skvätt linstandolja och balsamterpentin. Som genom trolleri kommer kulörernas djup tillbaka. Jag kommer tillbaka om fem år igen.

Dom ser glada och lite spjuveraktiga ut, målarna som målade det här huset på småländska höglandet för länge sedan Jag undrar vilka dom var. Hur gick för dom i livet? Det är många år sedan nu dom var på samma plats som jag. Med tacksamhet och stolthet är jag som dom,  en av de traditionella målarna, som fått måla och vårda detta hus. Som upprätthåller kunskap och de äldre materialen och teknikerna vid liv, som upprätthåller gamla byggherrars intentioner. En av många målare som varit och ska komma. Jag tror minsann att de gamla målarna ler i sin himmel.

”Age quod agis”
Det du gör, gör det väl.

praktportal

Portal

Portalen. På övre bilden halvoljad ner till dörrbladens nedre fyllning. Foto Arja Källbom

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare

Annonser