Tjära har producerat både småskaligt och storskaligt med ett stort antal metoder, och är en av de äldsta pyrotekniska produkterna näst efter metallerna. Under stormaktstiden var tjära Sveriges tredje största exportprodukt efter järn och koppar, med brett användningsområde. Det gäller både lövträtjära och barrträtjära. I Sverige har traditionerna tyvärr brutits med avseende på inhemsk storskalig tillverkning, kvalitetsbestämning och kunskap om materialkarakteristik, applicering. Begreppet ”äkta dalbränd tjära” är irrelevant i arbetsbeskrivningar för kulturhistoriska byggnader (t ex tjärning av stavspåntak)  eftersom ett stort antal metoder har använts historiskt med både direkta och indirekta produktionsmetoder. Gemensamt är dock att furutjära har högst halt av hartser och anses ha högst kvalitet d v s längst livslängd.

Tjärad port Foto Arja Källbom

Tjärad port
Foto Arja Källbom

Tjära på stavspåntak och brädtak fungerar som ett offerskikt, och tjärans uppgift är att bilda en hartsrik ytfilm som skyddar underlaget mot solens nedbrytande inverkan. Dess uppgift är inte att ge en mörk kulör eller att fungera som en fungicid/biocid. Syftet med tjärning är således att ge en blank, reflekterande film på träets yta efter applicering. En förstklassig tjära kan enkelt uttryckt liknas vid en slags lack, med hartssyror lösta i terpentin. Omtjärning sker vanligtvis inom ett tidsintervall av 5-10 år. Tak åt söder har kortast livslängd.

Tjärtyp, liksom arbetsbeskrivningar, varierar mellan Sverige, Norge och Finland. I Sverige används importerad ugnstjära. Vi saknar kunskap om hur tjäran tillverkats och under vilka förhållanden, vilka egenskaper den har och metoder för att bedöma detta. I våra grannländer används småskaligt tillverkad furutjära från direkta, autoterma processer. Vi saknar kravspecifikationer för kemisk sammansättning och tekniska egenskaper för tjära, med hög kvalitet idag. Kombinerad gaskromatorgrafi och masspektrometri GC-MS kan användas för att bestämma nivåer av hartser, fettsyror och flyktiga beståndsdelar.

Arbetet för Hantverkslaboratoriet är slutfört för denna gången. En arbetsrapport har tagit fram med  tjärans materialkarakteristik, historia och användning, förslag på arbetsbeskrivningar och egenkontroll som kan tillämpas i dagsläget. Förslag på arbete i fortsatta projekt är lämnade. Förhoppningsvis följer fortsättning.

Det har varit intressant och inspirerande.  Tjära är en slags gemensam nationalskatt i de nordiska länderna. Tjära väcker många trevliga barndomsminnen hos mig.

Annonser