You are currently browsing the monthly archive for december 2013.

Vi ger rådgivning i pigmentkemi till Statens Fastighetsverk i samband med putsprover. Putsproverna är aktuella för Stockholms slott som ska få en ny genomfärgad ytputs med hydrauliskt kalkbruk. Det är främst jordpigment och fabrikstillverkade järnoxider som är aktuella. Sex olika järnoxidgula, -röda och -svarta har undersökts med polarisationsmikroskop och svepelektronmikroskop för att utröna optiska egenskaper och kemiskt innehåll. Med tanke på risk för  bl a gipsbildning i samverkan med atmosfärens innehåll av lösta gaser m.m är det viktigt att ha kontroll på bl a svavelhalter i bruk och pigment. Omputsning av Stockholms slott beräknas pågå i 25 år och kosta ca 500 miljoner. Det görs större åtgärder ungefär en gång vart hundrade år.

pigmentkemi genomfärgad puts

Pigmentkemi för putsfasader. Foto Arja Källbom

 

 

Annonser

Svarta små färgrester från arkivolten, rundvalven ovanför tornportalen på Stånga kyrka har undersökts av Syster Umbra med polarisationsmikroskopi och svepelektronmikroskop. Pigmenten som hittats var bl a cinnober och blymönja som onvandlats till metacinnober och plattnerit. Även blystannat, ett kraftigt gult pigment har hittats. Klart röd och orange toner genom tiderna har omvandlats till gråsvart och praktens som fanns en gång kan vi bara föreställa oss. Vad vackert det måste ha varit!

stånga förm
cinnober förmRundvalv ovanför tornportalen i Stånga Kyrka på Gotland. Foto Katarina Schussel
Cinnober och metacinnober i polariserat ljus. Foto Arja Källbom

 

Nyss hemkommen efter en  tvådagars utbildning för Uppsala Universitet, campus Gotland. Tvåårseleverna på byggnadsantikvarieprogrammet har fått en introduktion till äldre färgtyper och deras användning – Färg som material.
Under intensiva dagar får eleverna delar som vad färg är fysikaliskt och kemiskt. Vad har man målat, med vilka ideal och förebilder, och av vem? Hur fungerar de olika bindemedlen, hur påverkas det målade resultatet av underlag, handlag och färgens ingredienser? Vad kan man ställa för kvalitetskrav på ett pigment och en färg?

Pigmentens historik börjar i förhistorisk tid med användning av jordfärger och kol, sot. Egyptisk blå uppfanns för över fyratusen år sen och är väldens äldsta syntetisk pigment . De syntetiska pigmenten har därefter kommit och gått, såväl de organiska som oorganiska.  Även bindemedel som använts sedan lång tid tillbaka har man på bara några årtionden tappat kunskapen om t ex kasein, som användes av egyptier och bysantiner och t  o m våra miljonprogram. Eleverna har fått en stor dos kemi och information kring pigmentens tålighet i olika miljöer, deras behov av bindemedel mm.  Det praktiska arbetet var uppskattat och utgör tyvärr en alldeles för liten del i utbildningen. Genom att praktiskt arbeta med materialen får man förståelse för vilka möjligheter och begränsningar de har. Det är kunskap som inte kan läsas in. Vi blandade kaseinlim, ett starka, vattenfast och helt naturligt superlim av Kesella och kalk. Limmet använde vi sen för att limvattna sugande ytor, tillverka kaseinfärg med. Eleverna fick lära sig att beräkna passande limstyrkor vid färgredning, en avgörande kunskap för om färgen blir lyckad eller misslyckad. Vi blandade äggoljetempera. Eleverna fann snabbt en spontan målarglädje och det experimenterades vilt med pigmentblandningar och bindemedel.  Det känns gott att kanske ha väckt nyfikenhet och inspiration hos dessa elever, som ju efter sin examen kommer att arbeta med att vårda vårt bebyggelsearv i någon form.

1466300_10200292869682871_1670381161_n 1457505_10200292868282836_2013662705_nFoton: Arja Källbom

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare

Annonser