You are currently browsing the monthly archive for mars 2014.

F d tingshuset i Sölvesborg är en av Blekinges mest berömda byggnader, ritad av Gunnar Asplund 1919. Hit kommer det arkitektstuderande på besök från hela världen, för att studera den magnifika arkitekturen i tidig 1920-talsklassicism. Trots att byggnaden inte är särskilt stor upplevs den som sådan, när man möter den monumentala strama gaveln som ligger i rak linje med järnvägsstationen. Den segmentformade entrén är lik stationshusets entré.
Tingshuset är byggnadsminne sedan drygt 20 år och ägs av Sölvesborgs kommun. Byggnaden är belägen inom riksintresseområde. Sölvesborgs stad stadsplan är ett av landets bäst bevarade exempel på senmedeltidens regelbundna torgstäder. Staden växte upp i skydd av Sölvesborgs slott, ett av medeltidens viktigaste danska riksfästen. Efter en stadsbrand 1801 återuppbyggdes handelsstaden med en ännu delvis väl bevarad småskalig bebyggelse. Se en utmärkt film om tingshusets arkitektur här. 

Bland Asplunds mest berömda verk kan nämnas stadsbiblioteket och Skogskyrkogården (tillsammans med Sigurd Lewerentz) i Stockholm. Han riktade även utställningspaviljongerna på Stockholmsutställningen 1930, tillbyggnaden på Göteborgs rådhus samt Stockholms stadsarkiv som var hans sista projekt. I Tingshuset i Sölvesborg gjorde han ”prototypen” till det runda rummet (med delvis utanpåliggande trapphus), som är snarlikt det i Stockholms stadshus.
Asplund var mycket intresserad av bygget och deltog i hela processen. Han utformade även interiörens och möbler, såsom domarstolen, bord, golvur och tavlan över ingången. Asplund var mycket noggrann och lade stor omsorg vid detaljerna. Det lilla runda fönstret i tingssalen ger på eftermiddagen en ljusinsläpp som faller på vittnesplatsen. Det infallande ljuset har kallats för ”sanningens ljus”. Många runda former återkommer i träsnickerier, rumsutformning, fönster m.m.

Nämndemannarummet har återfått sina ursprungsfärger i svart, pompeijanskt rött och stramt gråblågrönt. På tur härnäst är tingssalen. Projektering och färgarkeologiska undersökningar utförs av Ankdammen konsult och Ivar Wenster. Vi deltar i färgundersökningarna. Foton: Arja Källbom

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Den 12-15 mars hölls den femte internationella konferensen i färgarkeologi: APR – Architectural Paint Research. Ca 150 deltagare från 16 länder samlades på Ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm, de mest långväga från bl a Taiwan och Canada. Det var intressant och tankeväckande konferens, med ca 25 föredrag och posterutställningar. Vi har kommit långt i Sverige när det gäller kulturmiljövård, men det finns länder som ligger långt före och även långt efter oss. Att använda färgarkeologi som metod för att skaffa historisk kunskap om en byggnad händer tyvärr alldeles för sällan även i Sverige.

Få förvaltare, arkitekter, myndigheter eller byggnadsantikvarier känner till hur det går till eller vilken information det kan ge. Detta diskuterades en hel del på konferensen, liksom många exempel på hur man på detta sätt kunnat återskapa historiska miljöer – till förstärkt stolthet och identitet för ägare, lokalbefolkning , hantverkare samt förhöjda ekonomiska och kulturhistoriska värden. Oavsett var i världen byggnaden finns.
Det är dags att färgarkeologerna slänger av sig sina komplex och börjar visa nyttan och värden med detta. Ta mer plats i samhällsdebatt och kulturmiljödiskussioner och förklara varför resultaten är viktiga och självklara. Vad gör kunskapen med byggnader och människor! Och också involvera hantverkare i detta. Utan hantverkare som får möjlighet att lära sig och utföra äldre måleritekniker, finns inga som kan göra rekonstruktioner eller hjälpa till att tolka resultaten.  Det här är ett tvärvetenskapligt arbetsfält.

Bland de mest intressanta föredragen var från Damaskus i Syrien (ja, det är viktigt att diskutera kulturarv mitt under ett brinnande inbördeskrig..) och från Danmark, Estland, USA. Bland de svenska föredragen var det intressant att höra om restaureringsarbetet i Gamla Riksarkivet samt hur barockstenportalerna i Ryningska palatset i Stockholm varit bemålade. Portalerna har varit målade med kalkkaseintempera och blyvitt!

P S Det förstörda trapphuset fanns ett stenkast från konferensen. Bakom lager med spackel och plastfärg finns luckor till historien..det var tjusigt en gång..Om den här fastighetsägaren bestämde sig för att återskapa detta dekorationsmålade trapphus skulle nya hyresgäster stå på kö.

APR 2014färgarkologiFoton: Arja Källbom

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare

Annonser