Vi har gjort en kunskapssammanställning om tjära på trätak på uppdrag av Hantverkslaboratoriet/ Svenska Kyrkan om tjära.

rapportfront mini

Tjära har producerats under mer än tusen år, både småskaligt och storskaligt med ett stort antal metoder. Torrdestillation/pyrolys är en av de äldsta pyrotekniska produktionsmetoderna näst efter metallframställning. Under stormaktstiden var Sverige världens största exportör av tjära, som var landets tredje största exportprodukt efter järn och koppar. Tjära hade ett brett användningsområde till skepp, byggnader och folkmedicin. Man använde både lövträtjära och barrträtjära. Omkring mitten av 1900-talet övergavs töretjära till förmån för andra produkter. Det resulterade i att vi nu har brutna traditioner och ett stort kunskapsbortfall kring inhemsk tillverkning, kvalitetsbestämning och materialkarakteristik samt kunskaper om applicering, då tjärtillverkningen i princip dog ut. I Finland och Norge har man i större omfattning återtagit mer kunskap, där tjära blivit föremål för forskningsprojekt och avhandlingar kring tjärning av kyrkliga stavspåntak. Använda tjärtyper och förekomst av arbetsbeskrivningar varierar mellan Sverige, Norge och Finland. Det finns olika synsätt och erfarenheter mellan de nordiska länderna beträffande tjärans ev. förbehandling, förvärmning vid applicering, antalet strykningar och årstid för applicering mm. Om detta och mycket mer kan du läsa i rapporten som går att ladda ner här eller beställas från Göteborgs Universitet.

Annonser