You are currently browsing the category archive for the ‘Färg’ category.

Hösten har inneburit många utbildningar.
Under Byggnadsvårdskonventet i Mariestad höll jag och en kollega en praktisk workshop kring vattenglasfärg och kalkfärg på puts för ett trettiotal deltagare. Vi hade puts med olika sorters bruk, för svagt bruk, med betonglagningar och med sprickmönster. Vi visade hur man kan stärka svag puts med utspädd kalivattenglas, hur sprickor kan slammas med armerad vattenglas och hur grundning och målning går till. På ytorna användes ren vattenglasfärg och sandkalk i en röd ockra. Även silikatkritor provades, de fungerar som akvarellpennor och förseglas med kalivattenglas. Vi diskuterade ett stort antal myter och vanliga missuppfattningar för vattenglasfärg.

Ett trettiotal blivande byggnadsantikvarier och föremålsantikvarier på Uppsala Universitet, campus Gotland fick tre dagars undervisning om Färg som Material, varvat med teori och praktik och många exempel från praktiskt yrkesliv. Vi blandade äggoljetempera, kaseinfärg, kaseintempera, kalkfärg, limfärg på harlim, målade vattenglas på gotlandskalk, strök linoljefärg och testade kallvattenfärger. Med mera..Förhoppningsvis kommer några elever att göra projektarbeten kring färg eller t o m vidareutbilda sig inom ämnet. Någon elev tänkte pausa och gå dekorationsmålarutbildningen i Tibro! Om beslut fanns där sen förut är oklart men det gladde mig ändå.

En skräddarsydd kurs för två personer ett veckoslut kring emulsionsfärger för screentryck innebar många varianter av kalkkasein och torkande oljor och vegetabilska klister i olika styrkor och konsistens. Att hålla en sådan kurs ger även läraren många nya insikter, eftersom kraven också är annorlunda för en sådan färgapplikation, jämfört med penselmålning.

Att ha kunskap är bra, men vad är den värd om inte andra kan ta del av den? Att dela med sig av den till studenter och yrkesfolk ger även glädje och inspiration tillbaka. Mina egna vidareutbildningar har under hösten handlat om fördjupning i äggoljetempera och även i den uråldriga japanska tygfärgningskonsten shibori. Kreativitet .

The purpose of education
is to replace an empty mind 
with an open one

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Annonser

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi jobbar även tillsammans med byggnadsvårdsföretag i andra nätverkt ex Värmland. Karlskoga Fönsterhantverk och Station Ormaryd jobbade i somras med att reparera bröstning, solbänkar mm i byggnadsminnet Österviks kapell (byggt 1869-1872) utanför Kristinehamn. Det är olja på puts och tät fasadfärg/olämplig puts som hade föranlett invändiga fukt- och saltskador på bröstningen i kapellet.Solbänkarna var spruckna och krackelerade. Ytor ovanför bröstningen var skadade och smutsiga.

Vi har reparerat skadorna med linoljespackel och platsbrutna linstandoljefärger i bröstning och äggoljetempera i solbänkar (alkydoljefärg under). Ovan bröstning har retuscher skett med limfärg som brutits och infärgat på plats. Alla reparationer och retuscherhar gjorts på rengjorda underlag, rengöringar har tonats ut mot resten. Urslag, missprydande elledningar, missfärgning på fönsterbågar av gjutjärn har åtgärdats. Vi hade önskat att alla ytor ovan bröstning hade rengjorts i första skedet men skadorna i bröstningen har bedömts som akuta. I arbetet har deltagit två restaureringmålare (Arja Källbom och Fredrik Löthberg) och en målerikonservator (Marie Rådesson). Antikvarisk medverkan har skett genom Värmlands museum och Mattias Libeck. Gott samarbete. Gott resultat.

Mitt gästhantverkarprojekt på Hantverkslaboratoriet om vattenglas går att ladda ner här eller beställa i tryckt version från Göteborgs Universitet.

Vattenglas silikatfärg

Studien handlar om vattenglas, ett fascinerande, flytande silikat. Det framställs genom att smälta kvarts med pottaska eller soda. Vattenglas som material har många och breda användningsområden. Av kalivattenglas kan man bland annat göra färg. Vattenglasfärger har bevisat sin långa livslängd vid användning på ett antal fasader nationellt och internationell. Det är en hållbar och bra färgtyp med många tillämpningsområden. Färgtypen är en mineralisk, diffusionsöppen färg som integreras med underlaget. Den har en stor kemisk inerthet och tål kraftiga väderpåfrestningar (dock ej mekaniska påfrestningar). Det finns också många förutfattade och felaktiga meningar om vattenglas, t.ex. att det är hårt, tätt och irreversibelt. Kalivattenglasfärg används på puts, t.ex. istället för kalkfärg/KC-färg och i fall där puts reparerats med många olika typer av bruk. Vattenglasfärg är porös,permeabel, antibakteriell, obrännbar, snabbtorkande. Färgerna är helt luktfria och mörknar inte. Dessutom är vattenglasfärger hälsosamma eftersom de inte avger gaser eller ämnen. Det finns byggnader i stenstäder från slutet av 1800-talet, t.ex. i Göteborg,Sundsvall och Oslo, som har vattenglasfärg som originalfärgtyp. Trots det är materialet ganska outforskat. Vattenglas kan användas för att rädda bruk och putsfasader med låg hållfasthet genom att stärka materialet med upprepade behandlingar medutspätt vattenglas s.k. fasadrehabilitering. Vattenglasfärg och dispersions- (enkomponents-) silikatfärg kan användas som permanenta eller temporära åtgärder för att rädda byggnader eller byggnadsdelar som annars hade rivits eller krävt stora investeringar för åtgärder (omputsning, färgsanering, omgjutning av fasadkomponenter o.s.v.). Färgen kan användas för de flesta mineraliska underlag, t.o.m. gips om den grundas med grundfärg avsett för det. Färgtypen användes även för byggnadsmåleri på trä samt utvändigt dekorationsmåleri på puts (stereokromi). Det har även använts som skydd av natursten.
Att få en levande vattenglasfärgsmålad yta är en fråga om måleriteknik och den kan fås så snarlik kalkfärg i utseende att den är svår att visuellt särskilja från det. Vattenglasfärg målas alla prima, al secco – vått i vått på torr puts. Den kan användas för dekorationsmålning t.ex. konstnärsmåleri, marmorering, grisaille, schablonering m.m. men kräver ett flyhänt handlag. Livslängden hos målade ytor begränsas främst av att vattenlösliga kaliumkarbonater eroderar från ytan.
Färgtypen är känslig för genomblödning (efflorescens) av salter, tjäror/sot, rost och missfärgas om den
målas på organiska skikt. Den har sämre livslängd påhorisontella ytor än vertikala utomhus.

Den 25 oktober höll vi en intensivkurs på Vederslöf Byggnadsvård utanför Växjö kring naturliga färger, äggoljetempera, mjölk/kaseinfärg och kaseintempera baserade på jordfärger och oorganiska ogiftiga pigment. Faktiskt blev det så många anmälda att vi körde en repris dagen därpå, och tvingades även tacka nej till anmälningar. Fantastiskt positivt med så stort intresse kring naturliga färger! Totalt hade vi 14 deltagare.

” Vi vill inte ha mer gifter omkring oss. Vi tänker på vår hälsa, på våra barn. Det finns inget förtroende kvar för färgbranschen representerade via vanliga färgaffärer- dom kan ju ingenting! Dom här färgerna är så hållbara, vackra, levande och har liksom ”andliga” dimensioner– som påverkar oss på positivt sätt. Vi vill ha färger baserade på förnyelsebara råvaror. Frihet att blanda egna färger för vårt hem och till konstnärsmåleri.”

Det här är exempel på motiveringar till varför deltagarna ville lära sig mer dom här färgerna. Efter kursen utbrast en deltagare: ”Det här är lycka!”. Vi kan bara hålla med!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Punamulta – rödmylla, är finsk benämning på rödfärgspigment som biprodukt från metallurgiska processer. Italienröd är motsvarigheten till Falurödfärg och kommer bl a från Hangö Bruk i Finland. Den är mer eldig, orange och lysande än vår Falu ljus. Pigmentet finns att köpa bl a på Qvarnarps Byggnadsvårdsbutik i Eksjö. Förväxlas ej med t ex venetianskt rött, som kan innehålla gips.

Så här kan den se ut som bas i tempera för interiört bruk, jag har strukit upp den på puts med en gråbeige bröstning också i tempera. Med fördel kan den strykas på en gul bottenfärg. Det är fantastiskt hur färg kan påverka, jag går efter flera dagar fortfarande på moln.Vad händer inom oss när vi får uppleva skönhet?

Italienrött i tempera. Foto: Arja Källbom

Italienrött i tempera. Foto: Arja Källbom

 

Den ljusnar och klarnar något när den härdat klart. Man skulle kunna tro att ett rum krymper med denna kulör, men upplevelsen av detta rum blev tvärtom – det känns som större. Som slamfärg på träbyggnader är den också vacker. Med tanke på att Falu ljus numera är så kostsamt att köpa i lösvikt så att det inte är möjligt att koka egen slamfärg, är det här ett bra alternativ för den som vill upprätthålla traditioner.

 

Nyss hemkommen efter en  tvådagars utbildning för Uppsala Universitet, campus Gotland. Tvåårseleverna på byggnadsantikvarieprogrammet har fått en introduktion till äldre färgtyper och deras användning – Färg som material.
Under intensiva dagar får eleverna delar som vad färg är fysikaliskt och kemiskt. Vad har man målat, med vilka ideal och förebilder, och av vem? Hur fungerar de olika bindemedlen, hur påverkas det målade resultatet av underlag, handlag och färgens ingredienser? Vad kan man ställa för kvalitetskrav på ett pigment och en färg?

Pigmentens historik börjar i förhistorisk tid med användning av jordfärger och kol, sot. Egyptisk blå uppfanns för över fyratusen år sen och är väldens äldsta syntetisk pigment . De syntetiska pigmenten har därefter kommit och gått, såväl de organiska som oorganiska.  Även bindemedel som använts sedan lång tid tillbaka har man på bara några årtionden tappat kunskapen om t ex kasein, som användes av egyptier och bysantiner och t  o m våra miljonprogram. Eleverna har fått en stor dos kemi och information kring pigmentens tålighet i olika miljöer, deras behov av bindemedel mm.  Det praktiska arbetet var uppskattat och utgör tyvärr en alldeles för liten del i utbildningen. Genom att praktiskt arbeta med materialen får man förståelse för vilka möjligheter och begränsningar de har. Det är kunskap som inte kan läsas in. Vi blandade kaseinlim, ett starka, vattenfast och helt naturligt superlim av Kesella och kalk. Limmet använde vi sen för att limvattna sugande ytor, tillverka kaseinfärg med. Eleverna fick lära sig att beräkna passande limstyrkor vid färgredning, en avgörande kunskap för om färgen blir lyckad eller misslyckad. Vi blandade äggoljetempera. Eleverna fann snabbt en spontan målarglädje och det experimenterades vilt med pigmentblandningar och bindemedel.  Det känns gott att kanske ha väckt nyfikenhet och inspiration hos dessa elever, som ju efter sin examen kommer att arbeta med att vårda vårt bebyggelsearv i någon form.

1466300_10200292869682871_1670381161_n 1457505_10200292868282836_2013662705_nFoton: Arja Källbom

Syster Umbra hade kurs i två heldagar med traditionella, ekologiska färger för målare, bygglovshandläggare, antikvarier och husägare. Pigment, bindemedel, underlag, verktyg, egenskaper o s v diskuterades och provades praktiskt. Vad är en ekologisk färg? Vi blandade bl a äggoljetempera, kaseinfärg, kaseintempera, äggkaseintempera, linoljefärg. Vackra, sköna, dryga, sunda färger!

Detta bildspel kräver JavaScript.

I det pågående tapetprojektet med småländskt schablonmåleri hade jag turen och lyckan att få besöka en ståtlig mangårdsbyggnad från början av 1800-talet. Där finns en stor sal som är i princip orörd från ca 1830. Det är ett unikum i sig. En vacker schablonmålad tapet med medaljonger, palmetter, ananaskottar och girlanger med skira blomklockor kändes märkligt bekant. Det är frågan om en översättning av en kostbar maskintryckt fransk empirtapet från ca 1830, som bl a har återfunnits på Kvarnarps Gård i Eksjö. Den maskintryckta tapeten finns beskriven i Tapetboken av Ingela Broström et al.  Hur har mönstret hamnat här? Någon har en gång haft tillgång till den maskintryckta tapeten och velat pryda sitt hem med det. Någon med god ekonomi och smak för det exklusiva.

Fransk empirtapet på Kvarnarps gård i Eksjö. Foto Arja Källbom

Fransk empirtapet på Kvarnarps gård i Eksjö.
Foto Arja Källbom

Den maskintryckta tapeten är tryckt med precision i limfärg med olika nyanser av pariserblått, liksom den schablontryckta (som dock har mindre kontrast mellan bottenfärg och mönster). Den schablontryckta är målad på plats på ark av linnelump som tapetserats på timrets och dess bottenfärg är i omväxlande iriserande vita och blå fält som fördrivits in i varandra på ett mjukt sätt. Malvorna är distinkta i den maskintryckta, i den handmålade är en del kulörer halvgenomskinliga och de är mer diffusa. Malvorna har tillverkats av tre schabloner; en bottenfärg i mellanton, en för mörkbruna skuggor och en för vita dagrar. det är dessutom fråga om två storlekar på girlanger så det har totalt gått åt 6 schabloner för girlangerna.  I trapphallen har samma mönster funnits i en annan färgställning, man har tagit hand om en trädörr till en garderob. Båda tapeterna är målade av en skicklig målare. Om du frågar mig vilken av tapeterna som är vackrast så är valet lätt och svårt på samma gång. Den handgjorda tapeterna har en skönhet och ett liv som den perfekta maskintryckta inte har. Däremot kan jag inte välja vilken av de handmålade som är vackrast, de kommer på delad förstaplats. Upplevelsen av det blå rummet är fantastiskt. fransk empir i småländsk tappning.

Schablonmålad empirtapet i samma mönster men på iriserande botten. Foto: Arja Källbom

Schablonmålad empirtapet i samma mönster men på iriserande botten. Foto: Arja Källbom

Samma mönster i annan färgställning, på stående hyvlad plank. Foto: Arja Källbom

Samma mönster i annan färgställning, på stående hyvlad plank. Foto: Arja Källbom

Nu har förstudien om vattenglas och silikatfärger startat!

Förra gången var det ju mjölk- och kaseinfärger som var ämnet för mitt gästhantverkarprojekt vid Göteborgs Universitet.
Har hunnit med studiebesök vid Tuna Kyrka utanför Vimmerby som färgas om med silikatfärg just nu, för att diskutera färg med murare och tillverkare..och provmåla färgen . Lite lik en limfärg, faktiskt. Med intressanta egenskaper som ger den en lång livslängd.
Tomtehuset i Göteborg och innergården vid Göteborgs Stadsmuseum dekorationsmålades med silikatfärg på 1890-talet. Båda  byggnaderna har konserverats men ger ändå en indikation på färgtypens goda  utomhusbeständighet. Nu startar en studie om silikatets kemi och egenskaper, användning. 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Foton Arja Källbom.

För fyra år sedan jobbade jag och en kollega några sommarmånader i ett hus, där jag bl a målade en trappa med handledare och räcken med äggoljetempera. Turligt nog åkte barnfamiljen som bor i huset iväg på två veckors semester, och instruerades hur de skulle polera temperan när de kom tillbaka. Polering kan man göra med en rotborste eller en raggsocka, jag föredrar raggsockor. Polerbarheten, och även slitstyrkan, är beroende på vilka pigment man använder. Väl tillbaka i huset kan jag konstatera att äggoljetemperan hållit sig väldigt fin. Den är slitstark och vacker, glänser som siden. Ju mer familjen använder trappan, desto finare blir den. Temperan skiftar kulör beroende på ljuset, och kan vara allt ifrån grå till nästan smaragdgrön. Så trappor är ett bra användningsområde för tempera!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare

Annonser