You are currently browsing the category archive for the ‘Husen berättar’ category.

Få byggnader i landet kan mäta sig med Skokloster, privatpalatset som Wrangel byggde på 1600-talet.  Under flera års tid har taket lagts om , och ett omfattande arbete har skett där takstolar reparerats och huggits om, omläktning, undermurning av tegel på öppen läkt, plåtarbeten mm har utförts.Exempel på entreprenörer är timmermän från Traditionsbärarna och plåtslagare från Vikens Plåt. Byggnaden, arbetes omfattning och kvalitet är anmärkningsvärd.

Vi besökte Skokloster och tog ut färgprover från målad svartplåt, för färgarkeologiska undersökningar. Vi tog också med oss äldre plåt för metallografiska undersökningar. Tanken är att utarbeta procedurer för färgundersökningar av äldre bemålad plåt, och även undersöka vad plåten kan säga oss i olika avseenden. Arbetet sker i projektet som vi jobbar i å t Hantverkslaboratoriet; Målning av takplåt för kulturhistoriska byggnader.

Foton Arja Källbom

Annonser

Den 12-15 mars hölls den femte internationella konferensen i färgarkeologi: APR – Architectural Paint Research. Ca 150 deltagare från 16 länder samlades på Ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm, de mest långväga från bl a Taiwan och Canada. Det var intressant och tankeväckande konferens, med ca 25 föredrag och posterutställningar. Vi har kommit långt i Sverige när det gäller kulturmiljövård, men det finns länder som ligger långt före och även långt efter oss. Att använda färgarkeologi som metod för att skaffa historisk kunskap om en byggnad händer tyvärr alldeles för sällan även i Sverige.

Få förvaltare, arkitekter, myndigheter eller byggnadsantikvarier känner till hur det går till eller vilken information det kan ge. Detta diskuterades en hel del på konferensen, liksom många exempel på hur man på detta sätt kunnat återskapa historiska miljöer – till förstärkt stolthet och identitet för ägare, lokalbefolkning , hantverkare samt förhöjda ekonomiska och kulturhistoriska värden. Oavsett var i världen byggnaden finns.
Det är dags att färgarkeologerna slänger av sig sina komplex och börjar visa nyttan och värden med detta. Ta mer plats i samhällsdebatt och kulturmiljödiskussioner och förklara varför resultaten är viktiga och självklara. Vad gör kunskapen med byggnader och människor! Och också involvera hantverkare i detta. Utan hantverkare som får möjlighet att lära sig och utföra äldre måleritekniker, finns inga som kan göra rekonstruktioner eller hjälpa till att tolka resultaten.  Det här är ett tvärvetenskapligt arbetsfält.

Bland de mest intressanta föredragen var från Damaskus i Syrien (ja, det är viktigt att diskutera kulturarv mitt under ett brinnande inbördeskrig..) och från Danmark, Estland, USA. Bland de svenska föredragen var det intressant att höra om restaureringsarbetet i Gamla Riksarkivet samt hur barockstenportalerna i Ryningska palatset i Stockholm varit bemålade. Portalerna har varit målade med kalkkaseintempera och blyvitt!

P S Det förstörda trapphuset fanns ett stenkast från konferensen. Bakom lager med spackel och plastfärg finns luckor till historien..det var tjusigt en gång..Om den här fastighetsägaren bestämde sig för att återskapa detta dekorationsmålade trapphus skulle nya hyresgäster stå på kö.

APR 2014färgarkologiFoton: Arja Källbom

Svarta små färgrester från arkivolten, rundvalven ovanför tornportalen på Stånga kyrka har undersökts av Syster Umbra med polarisationsmikroskopi och svepelektronmikroskop. Pigmenten som hittats var bl a cinnober och blymönja som onvandlats till metacinnober och plattnerit. Även blystannat, ett kraftigt gult pigment har hittats. Klart röd och orange toner genom tiderna har omvandlats till gråsvart och praktens som fanns en gång kan vi bara föreställa oss. Vad vackert det måste ha varit!

stånga förm
cinnober förmRundvalv ovanför tornportalen i Stånga Kyrka på Gotland. Foto Katarina Schussel
Cinnober och metacinnober i polariserat ljus. Foto Arja Källbom

 

Det är dags att lyfta upp och beskåda det äldre schablonmåleriet. Ibland har man fnyst år de målade tapeter som finns i olika miljöer, och konstaterat att i jämförelse med tryckta papperstapeter, är de betydligt simplare. I de fabrikstryckta papperstapeterna kan man finna perfektion och detaljer. I deras hantverksmässigt platstillverkade föregångare – som även de i första hand skulle likna dyrbara textilier – kan man avläsa en hel del intressant information.

Att använda schabloner är lika gammalt som bruket att använda färg och de förhistoriska människorna använde t ex sina händer som schabloner och blåste sedan färg runt. I de medeltida kyrkorna användes schabloner flitigt för bårder och ytor med stjärnor, klöverblad mm, t ex av Albertus Pictor. Punsning har använts av målare som hjälpmedel i alla tider som hjälp för att teckna upp ett motiv för även frihandsmåleri. På 1700-talet kombinerades schabloner, blocktryck och frihandsmåleri till de första papperstapeterna. Från 1800-talet och till stora delar av århundradet dekorerades hem i både städer och på landsbygden, prästgårdar, gästgiverier, skolor och andra typer av byggnader med schablonmålade tapeter, tillverkade på plats.

De platstillverkade,schablonmålade tapeterna och bårderna visar hur beställaren, fastighetsägaren genom målaren omsatte sina drömmar om skönhet, status och ideal. Ibland var det kanske målaren eller beställaren som hade sett något i andra miljöer, som man enades om. Eller kanske t o m så långt bort som hos granngården. Eller bara fått det beskrivet i ord.
Med fernissade/vävförstärkta/schellackerade schabloner tillverkade av papper/näver/plåt , lump-papper i ark, animaliskt lim till limning av ark och till färg, ett få antal pigment och förhållandevis enkla verktyg komponerade målaren en yta som skulle falla i smaken. Pigmenten som användes var t ex krita, kimrök, bensvart, pariserblått, rödockra, gulockra, engelskt rött, umbra, blymönja och av dessa blandades även toner som ljusgrått, blågrått, mörkblått, ljusgult, rosa, ljusblått, orangegult. Genom att mäta och loda, spegelvända och vrida schabloner skapades symmetri och en vision av något annat; ett dyrbart tyg som brokad, siden, kattun – precis som de dyrbara tryckta tapeterna. Genom att förskjuta mönstren något i förhållande till varann kunde en illusion av djupverkan med skuggor åstadkommas och kulörer kunde tonas in i varandra som i de iriserande tapeterna. Geometriernas grundelement härrörde från antikens ideal, klassicism eller romantiken eller var helt påhittade. Stilarna kunde släpa i hundra år från högre ståndsmiljöer till allmoge – en del lever kvar än. Det var ränder i alla ledder,cirklar och romber. Även mycket tunna linjer schablonerades och mönstren kan ha mycket fin passning. Som bröstning imiterades marmor, sten, trä eller tyg. Slutresultatet speglar målarens hantverksskicklighet, beställarens ideal, deras resurser och förväntningar.

Sedan väggen är struken med en grundfärg, plägar man även måla tapeter på själva väggen på det sätt, att schabloner eller tunna plåtar, uti vilka figurer är utskurna, läggas på väggen och därefter överstrykas med annan färg än grundfärgen. Då de uti schablonen utskurna figurerna blir avmålade på väggen. Schablonen flyttas nu ett stycke, och en annan del av väggen erhåller sina figurer på samma sätt, till dess att rummet är, såsom det kallas ”defrarerat”. Detta sätt att måla väggen begagnas dock nu mera sällan, sedan man erhåller simpla tapeter för billigare pris än varför defrarering i limfärg verkställas”  Ur en byggnadslärobok 1856

Resultaten påverkar oss än. Ett rum kan vibrera av mönster och färg, av skönhet och stämning. Målningarna är länkar till målaren och människorna som levde och vistades i dessa byggnader.

Foton: Arja Källbom – som f n arbetar med de småländska schablonmålade tapeterna i projekt åt Länsstyrelserna i Småland

Detta bildspel kräver JavaScript.

Man brukar säga; Sådan herre, sådan hund. Men visst skulle man kunna säga; Sådan (bygg)herre, sådan port?

För entrén, porten till huset är dess ansikte och det som möter besökaren eller ägaren när denne ska gå in i huset. Välkommen, här är mitt hus. Den skyddar, bjuder in, välkomnar, berättar om invånarnas  status/ ideal/ resurser. Entrén har haft starka symbolvärden genom tiderna, och den som passerar en port eller portal passerar från något in till något annat.

Här är två entreér som jag jobbade med nyligen. Portalen, med sin omfattning hör till ett stort, stiligt nyklassicistiskt hus från 1800-talets början och det är lätt att se de klassicerande dragen med pilastrar, edikula och tandfriser. Jag har berättat om mitt arbete med den här portalen förut, den är återskapad med platsskrapad och platsblandad linoljefärg. Den är verkligen vacker och uppseendeväckande, precis som byggherren ville en gång. Ett fantastiskt snickeriarbete präglar portalen, och huset med för all del. Huset, med handhylvade fasadbrädor av stora mått målades i ljusa kulörer för att efterlikna stenarkitektur. En byggherre med resurser och ambitioner. Huset väntar på att få sin färg nu.

Nyklassicistisk portal

Nyklassicistisk portal. Foto Arja Källbom

En annan entré som jag nyligen ådringsmålat är hundra år äldre. Det hör till ett litet hemman, som byggdes av återbrukat timmer. Snickeriarbetet är välgjort och de blåsta glasen speglar landskapet utanför. In med mycket ljus till den lilla hallen innanför. De har fått tillbaka sin ådringsmålning, en grön fantasiådring som var vanlig från 1910-20-talet. Jag använde linoljelasyr och linoljefernissa. De är lågmälda, välgjorda och stolta. Som ett slags torpvariant av schweizerstilen. Ett litet torp som byggts med små resurser men med omtanke bakom utformning. Den ljust turkosa väggen är rekonstruerad, och det är fint att se originalfärgerna i arkitekturen.

Ådringsmålade pardörrar

Ådringsmålade pardörrar. Foto Arja Källbom

Båda helt olika hus, olika entreér. Det de har gemensamt är att de speglar sin tid, sina ägare och visar bygghantverkarnas skicklighet i att välja material och metoder.

”Portar och dörrar
Därinne skugga och härute sol
Eller
Härinne dunkel och därute sol
Dörrar med tröskelnära gräs
Utåtgående omfamnande dörrar
Eller
Dörrar sträckande sig inåt efter trygghet
Dörrar att stänga eller öppna
Att knacka på
Att komma eller gå
Att gå förbi..”
             Einar Lyth

Vi utför analyser av pigment från Hejnums och Hangvars kyrka på Gotland, på uppdrag av Byggnadshyttan.
I Hejnum är det invändiga murala måleriet från 1200-talet och olika svarta, bruna och röda, grå färgprover har tagits ut för analys i samband med de konserveringsåtgärder som utförts 2012. I Hangvar hittade man rester av måleri på tornets ytterfasad i samband med  putsåtgärder i år. Polarisationsmikroskopi kombinerat med svepelektronmikroskopi och energidispersiva analyser ger en bild av vilka pigment som fanns på den medeltida målarens palett. Där fanns bla sot, kol, gröna kopparrika mineraler, blyfärger (röda, gula), jordfärger. Många instabila koppar- och blyfärger har omvandlats till svart-bruna varianter. Det ger förstås en helt annat bild av måleriet, om man kan förstå hur det såg ut från början.

Massicot i polariserat transmitterat ljus. Foto: Arja Källbom

Syster Umbra har fått ett projekt beviljat av Länsstyrelsen i Kalmar län som handlar om länets äldre dekorativa byggnadsmåleri; schablonmåleriet. Syftet är att lyfta fram och visa den skatt av måleri som finns i Småland, och att ge husägare inspiration och möjligheter att använda mönster som hör hemma i landskapet. Minst tre miljöer kommer att undersökas ur ett måleritekniskt perspektiv m a p mönster, pigment, tekniker och färgtyp. Dessutom har Kalmar läns museum en skatt i form av 50 målade tapeter/ schablonmålningar som förstås ska inventeras. Detta innefattar sen även Jönköpings och Kronobergs län. Det här är något som jag verkligen ser fram emot att få påbörja!

Schablonmålad 1800-talsmiljö i Linneryd, utanför Malmbäck. Tvillingstugan har många vackra schablonmålade tapeter, som konserverats av Jönköpings länsmuseum. Foto: Arja Källbom

Mineralet azurit (från en blå bemålning), planpolariserat ljus. Foto: Arja Källbom

Station Ormaryd AB analyserar relativt stort antal pigmentprover från Rute kyrka på Gotland. Kyrkan har muralmålningar från 1200-talets mitt, och i samband med att Byggnadshyttans konserveringsinsats  i fjol togs ett stort antal pigmentprover ut. Proverna har analyserats med transmitterande polariserat ljus och röntgendispersiv analys. Med den ljusoptiska metoden kan mineralens/pigmentens optiska egenskaper studeras, liksom egenfärg, form, storlek o s v. Med den röntgendispersiva analysen kan energispektran från olika grundämnen som finns i provet detekteras. Observationerna från metoderna vägs samman med färghistoria för att bestämma vilka pigment som använts. Olika varianter av kol/sot, bly- och kopparinnehållande pigment, jordfärger har påvisats. Eftersom en del pigment är instabila har de omvandlats, och mörknat. Deras ursprungliga utseende var betydligt mer kulörrikt.

Syster Umbra utför kulturhistoriska undersökningar av byggnader och miljöer. Det kan vara aktuellt i samband med t ex försäljning eller köp av en fastighet. Det handlar till stora delar om att kunna läsa av byggnadens årsringar, och man önskar få mer information om kulturhistoriska värden och kvaliteter. I uppdraget kan ingå förutom själva byggnadsundersökningen även arkivstudier. Uppdragsgivare kan vara t ex mäklare eller potentiell köpare. Den antikvariska besiktningen kan kompletteras med en vårdplan, där åtgärder och prioriteringar för byggnaderna specificeras med skador, arbetsbeskrivningar, material, stil, ev tapeter, färgsättning. Tillsammans med kollegorna i Byggnadsvård Qvarnarp kan den kulturhistoriska undersökningen kompletteras med en byggnadshistorisk eller byggnadsteknisk undersökning av erfaren byggingenjör eller snickare/timmerman för att skapa en god helhetssyn för fastigheten. Kan vara goda investeringar..

Foton: Arja Källbom

Vindarna i äldre hus är spännande, och där kan man finna skatter. Ofta går det att hitta massor med information om huset, dess byggteknik och  människor. Det är något speciellt med vindar!
Denna dörr hittades av ägarna i ett timmerhus från 1810-talet, och det gick att lista ut att det suttit i hallen. Troligen har  även hallens väggar varit målade i en grå bröstning (ja, dörren hänger upp och ned idag) och överdelen marmorerad. Marmorn är starkt stiliserad och kan förefalla märklig och simpel. I själva verket är det precis tvärtom; för att åstadkomma denna stiliserade brecciamarmortyp krävs en driven och djärv målare, som inte är rädd för färger. Med tanke på att marmoreringen inte är fördriven alls, är den inte utförd i olja utan i en färgtyp som snabbt blir yt-torr t ex limfärg (med animaliskt lim) eller någon typ av tempera. Det måste ha varit en praktfull och imponerande syn, när hallen var ny. Tack vare att dörren ställdes upp på vinden kan vi få nöjet att studera handlaget hos målaren som fanns här för 200 år sen. Vem var han?

Foto: Arja Källbom

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare

Annonser