You are currently browsing the category archive for the ‘Skönhet’ category.

Den 25 oktober höll vi en intensivkurs på Vederslöf Byggnadsvård utanför Växjö kring naturliga färger, äggoljetempera, mjölk/kaseinfärg och kaseintempera baserade på jordfärger och oorganiska ogiftiga pigment. Faktiskt blev det så många anmälda att vi körde en repris dagen därpå, och tvingades även tacka nej till anmälningar. Fantastiskt positivt med så stort intresse kring naturliga färger! Totalt hade vi 14 deltagare.

” Vi vill inte ha mer gifter omkring oss. Vi tänker på vår hälsa, på våra barn. Det finns inget förtroende kvar för färgbranschen representerade via vanliga färgaffärer- dom kan ju ingenting! Dom här färgerna är så hållbara, vackra, levande och har liksom ”andliga” dimensioner– som påverkar oss på positivt sätt. Vi vill ha färger baserade på förnyelsebara råvaror. Frihet att blanda egna färger för vårt hem och till konstnärsmåleri.”

Det här är exempel på motiveringar till varför deltagarna ville lära sig mer dom här färgerna. Efter kursen utbrast en deltagare: ”Det här är lycka!”. Vi kan bara hålla med!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

Vi jobbar med en vårdplan för Linköpings stift för två medeltida kyrkportar i Östergötland; Bjälbo och Skönberga. Dels tar vi fram arbetsbeskrivningar för hur smidet ska skyddas mot rost och fortsatt nedbrytning, dels hur det bemålade träet ska behandlas och målas. Vi tar också fram plan för metallografiska undersökningar med avseende på mikrostruktur, mikrohårdhet och kemisk analys. Det är sällan man har möjlighet till metallurgiska karakteriseringar av medeltida smidesjärn, så det ska bli riktigt spännande att få upptäcka vad materialet har att säga oss. Smidet symboliserar paradiset och portarna vägen dit.

Bjälbokyrkan är ättens Bjälbos f d gårdskyrka, byggt av Birger Jarls farbror Birger Brosa på 1100-talet. Birger jarls mot Ingrid Ylva byggde sannolikt tornet. Här känns Sveriges historia påtaglig. Bjälboporten är rikt ornamenterad med ett sirligt, tunt och arbetat smide. Även Skönberga kyrka kan ha uppförts av kungaätt. Skönbergaporten har både sirligt och grovt smide, och det syns rester av en äldre, gul bemålning. Tänk så många generationer dessa vackra portar ”sett” komma och gå.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Punamulta – rödmylla, är finsk benämning på rödfärgspigment som biprodukt från metallurgiska processer. Italienröd är motsvarigheten till Falurödfärg och kommer bl a från Hangö Bruk i Finland. Den är mer eldig, orange och lysande än vår Falu ljus. Pigmentet finns att köpa bl a på Qvarnarps Byggnadsvårdsbutik i Eksjö. Förväxlas ej med t ex venetianskt rött, som kan innehålla gips.

Så här kan den se ut som bas i tempera för interiört bruk, jag har strukit upp den på puts med en gråbeige bröstning också i tempera. Med fördel kan den strykas på en gul bottenfärg. Det är fantastiskt hur färg kan påverka, jag går efter flera dagar fortfarande på moln.Vad händer inom oss när vi får uppleva skönhet?

Italienrött i tempera. Foto: Arja Källbom

Italienrött i tempera. Foto: Arja Källbom

 

Den ljusnar och klarnar något när den härdat klart. Man skulle kunna tro att ett rum krymper med denna kulör, men upplevelsen av detta rum blev tvärtom – det känns som större. Som slamfärg på träbyggnader är den också vacker. Med tanke på att Falu ljus numera är så kostsamt att köpa i lösvikt så att det inte är möjligt att koka egen slamfärg, är det här ett bra alternativ för den som vill upprätthålla traditioner.

 

Det är dags att lyfta upp och beskåda det äldre schablonmåleriet. Ibland har man fnyst år de målade tapeter som finns i olika miljöer, och konstaterat att i jämförelse med tryckta papperstapeter, är de betydligt simplare. I de fabrikstryckta papperstapeterna kan man finna perfektion och detaljer. I deras hantverksmässigt platstillverkade föregångare – som även de i första hand skulle likna dyrbara textilier – kan man avläsa en hel del intressant information.

Att använda schabloner är lika gammalt som bruket att använda färg och de förhistoriska människorna använde t ex sina händer som schabloner och blåste sedan färg runt. I de medeltida kyrkorna användes schabloner flitigt för bårder och ytor med stjärnor, klöverblad mm, t ex av Albertus Pictor. Punsning har använts av målare som hjälpmedel i alla tider som hjälp för att teckna upp ett motiv för även frihandsmåleri. På 1700-talet kombinerades schabloner, blocktryck och frihandsmåleri till de första papperstapeterna. Från 1800-talet och till stora delar av århundradet dekorerades hem i både städer och på landsbygden, prästgårdar, gästgiverier, skolor och andra typer av byggnader med schablonmålade tapeter, tillverkade på plats.

De platstillverkade,schablonmålade tapeterna och bårderna visar hur beställaren, fastighetsägaren genom målaren omsatte sina drömmar om skönhet, status och ideal. Ibland var det kanske målaren eller beställaren som hade sett något i andra miljöer, som man enades om. Eller kanske t o m så långt bort som hos granngården. Eller bara fått det beskrivet i ord.
Med fernissade/vävförstärkta/schellackerade schabloner tillverkade av papper/näver/plåt , lump-papper i ark, animaliskt lim till limning av ark och till färg, ett få antal pigment och förhållandevis enkla verktyg komponerade målaren en yta som skulle falla i smaken. Pigmenten som användes var t ex krita, kimrök, bensvart, pariserblått, rödockra, gulockra, engelskt rött, umbra, blymönja och av dessa blandades även toner som ljusgrått, blågrått, mörkblått, ljusgult, rosa, ljusblått, orangegult. Genom att mäta och loda, spegelvända och vrida schabloner skapades symmetri och en vision av något annat; ett dyrbart tyg som brokad, siden, kattun – precis som de dyrbara tryckta tapeterna. Genom att förskjuta mönstren något i förhållande till varann kunde en illusion av djupverkan med skuggor åstadkommas och kulörer kunde tonas in i varandra som i de iriserande tapeterna. Geometriernas grundelement härrörde från antikens ideal, klassicism eller romantiken eller var helt påhittade. Stilarna kunde släpa i hundra år från högre ståndsmiljöer till allmoge – en del lever kvar än. Det var ränder i alla ledder,cirklar och romber. Även mycket tunna linjer schablonerades och mönstren kan ha mycket fin passning. Som bröstning imiterades marmor, sten, trä eller tyg. Slutresultatet speglar målarens hantverksskicklighet, beställarens ideal, deras resurser och förväntningar.

Sedan väggen är struken med en grundfärg, plägar man även måla tapeter på själva väggen på det sätt, att schabloner eller tunna plåtar, uti vilka figurer är utskurna, läggas på väggen och därefter överstrykas med annan färg än grundfärgen. Då de uti schablonen utskurna figurerna blir avmålade på väggen. Schablonen flyttas nu ett stycke, och en annan del av väggen erhåller sina figurer på samma sätt, till dess att rummet är, såsom det kallas ”defrarerat”. Detta sätt att måla väggen begagnas dock nu mera sällan, sedan man erhåller simpla tapeter för billigare pris än varför defrarering i limfärg verkställas”  Ur en byggnadslärobok 1856

Resultaten påverkar oss än. Ett rum kan vibrera av mönster och färg, av skönhet och stämning. Målningarna är länkar till målaren och människorna som levde och vistades i dessa byggnader.

Foton: Arja Källbom – som f n arbetar med de småländska schablonmålade tapeterna i projekt åt Länsstyrelserna i Småland

Detta bildspel kräver JavaScript.

Något som kunde varit en snabb promenad från Gamla stan till Sabbatsbergsområdet tog mer än en timme. Kanske för att blickarna hela tiden drogs till husens takfot och omgivningens detaljer med stål, gjutjärn, koppar och zink. Det senaste halvåret har jag jobbat bl a med procedurer för målning av plåttak och utrett egenskaperna hos naturlig respektive konstgjord patina på koppartak. Ögat ser skivtäckta och bandtäckta plåttak i behov av underhåll eller i gott skick. Plåttak målade för att se ut som patinerad koppar. Koppartak  i brunoxiderat tillstånd och med naturlig och konstgjord patina. Just nu är koppar ett favoritmaterial! Den är så underbart vacker och kan ges många olika vitt skilda kulörer. Dekorativt gjutjärn har alltid varit ett favoritmaterial. Och Herr Källbom har också en teknisk licentiat på området.

Här kommer lite smakprov från promenaden. Njut.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Gjutjärn är ett material som ligger oss på Station Ormaryd AB varmt om hjärtat. Så är det också ett material som vi arbetat med i många år. Bergsvättarna utanför entrén till Jernkontoret fascinerar; vilka muskulösa små, mäktiga varelser!  Byggnaden är uppförd 1874-75; en gyllene tid för svensk gjutproduktion. Dessa Bergsvättar tillverkades av Bolinders Mekaniska Verkstad. Vi blev positivt överraskade över Elias Cornells ”Modernitetens fingeravtryck – gjutjärnets som byggnadstekniskt och dekorativt material”, en licentiathandling som omvandlats till en vacker och intressant bok efter författarens död. Mumma för två metallurger!

Foto: Arja Källbom

Syster Umbra besökte ett hus byggt 1906 i ett mindre samhälle. Trots flera småbarn har ett ungt par tagit sig an och på några år renoverat byggnaden med hög ambitionsnivå och hög styrfart. Det är ett underbart, generöst timmerhus, med många originalskikt; hög autencitet och patina – så vackert och rikt berättande. Huset har hela åtta kakelugnar, hela övervåningen har fantastiska linoleummattor, det finns fina takmålningar och takrosetter i enkel jugendstil. Där finns originaltapeter, originalmålade trappor och paneler, gammalt fasat kakel, terazzohällar för kakelugnar. Och där detaljerna saknas letar paret efter något tidstypiskt tidigt 1900-tal. De har lärt sig reparera timmer, renovera fönster, byta tak, måla linoljefärg, spänna papp, lägga golv, bygga kök…Syster blev glad och varm om hjärtat. Förhoppningsvis blir det praktiskt arbete för Syster senare med att reparera fuktskadade och smutsiga limfärgstak, rekonstrukion och restaurering av ådringsmåleri.

Foton: Arja Källbom
Välbevarade linoleummattor och takrosetter i limfärgstak

 

”Litet bo jag sätta vill” diktade Elias Sehlstedt kring 1904. Syster Umbra har tidigare berättat om bården i ett hus från 1926, målad i limfärg. Bården är ca 50 cm hög och knappt 20 meter lång, och i den finns röda hus med vita knutar, ängar, björkar, ljuvligt blommande äppelträd, fridfullt betande får, kvarn.. den är imponerande. Den är skickligt målad av W Timén i maj 1926.

Bården rengjordes torrt och fick en större lyster, när limfärgens kulörer befriades från 85 års smuts. En fuktskada i anslutningen till balkongens ränndal isolerades och målades upp på nytt. Det är lite tidskrävande att få till exakt samma kulörer i limfärg, men det går bra om man är van. Svårare är att kunna använda den gamla målarens handlag.
Skador retuscherades också med torrpasteller och akvarellpennor. Till limfärg är säkrast att tillföra så lite vatten som möjligt efter risken för fuktrosor är överhängande. Ett parti med skada mot murstock fästes med lim, och skadorna målades in i omgivningen. Dragningar i hörn fästes in där det gick, och färgbortfall fylldes i. Nu är idyllen redo för ytterligare 85 år.

”Litet bo jag sätta vill:
Gård med trädgårdstäppa till.
Liten åker till att grava
Vill jag uppå landet hava:
Huset utan vank och brist —
Fyra rum och förstukvist.

Ladugården lagom stor:
Åtta får och fyra kor
Gris i stian, häst i stallet,
Liten kvarn vid vattenfallet,
Och vid bryggan ner vid strand
Liten båt att ro ibland.


Gröna ängar, gödda fält,
Allting så ordentligt ställt,
Harvad åker, raka diken,
Vacker utsikt ut åt viken
Och så långt man skönja kan,
Berg och holmar om varann.

Foton: Arja Källbom

Under ett halvår fick jag insikt i en ny värld, när jag arbetade med analys av oorganiska pigment dvs finfördelade mineraler. En värld full av former, färger, kemi, fysik, kristallografi, geologi och optik. Så här vacker kan grönjord från Brentonico vara i transmitterande, polariserat ljus.

To see a world in a grain of sand,
And a heaven in a wild flower,
Hold infinity in the palm of your hand,
And eternity in an hour.
William Blake
Foton Arja Källbom
Diposid i polariserat ljus (ca 50 mymeter), grönjord
Grönjord från Brentonico.

I de mest anspråkslösa villorna, från utsidan sett iallafall, kan finnas de mest fantastiska skatter. I en villa från 1926, byggt av en konstnär, finns muralmålerier och skatter utöver det vanliga. Målningar av vikingagidar, grekiska gudar..mystiska väsen..som om denne man och hans son hade fått gåvor direkt från gudarna. Näcken och diserna förtrollade mig och håller mig fortfarande i sitt grepp. Och med dessa målningar kommer jag att få förmånen att jobba med i år. Fler bilder kommer senare. Jag längtar redan.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare

Annonser