You are currently browsing the category archive for the ‘Uppdrag’ category.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi jobbar även tillsammans med byggnadsvårdsföretag i andra nätverkt ex Värmland. Karlskoga Fönsterhantverk och Station Ormaryd jobbade i somras med att reparera bröstning, solbänkar mm i byggnadsminnet Österviks kapell (byggt 1869-1872) utanför Kristinehamn. Det är olja på puts och tät fasadfärg/olämplig puts som hade föranlett invändiga fukt- och saltskador på bröstningen i kapellet.Solbänkarna var spruckna och krackelerade. Ytor ovanför bröstningen var skadade och smutsiga.

Vi har reparerat skadorna med linoljespackel och platsbrutna linstandoljefärger i bröstning och äggoljetempera i solbänkar (alkydoljefärg under). Ovan bröstning har retuscher skett med limfärg som brutits och infärgat på plats. Alla reparationer och retuscherhar gjorts på rengjorda underlag, rengöringar har tonats ut mot resten. Urslag, missprydande elledningar, missfärgning på fönsterbågar av gjutjärn har åtgärdats. Vi hade önskat att alla ytor ovan bröstning hade rengjorts i första skedet men skadorna i bröstningen har bedömts som akuta. I arbetet har deltagit två restaureringmålare (Arja Källbom och Fredrik Löthberg) och en målerikonservator (Marie Rådesson). Antikvarisk medverkan har skett genom Värmlands museum och Mattias Libeck. Gott samarbete. Gott resultat.

Annonser

Ett ungt par köpte ett orört smålandshus i en by, för att det var det autentiska huset dom föll för. De har under några år renoverat, byggt till och kompletterat hus med nytt värmesystem, kök, toalett, innanfönster, isolerade bjälklag mm. De har tagit bit för bit efter ork och förmåga.

Så kom då turen till övervåningen, där det finns flera vackra rum, men tapeter och väggmålningar från 1890-1910-tal. Vackra, men trasiga och smutsiga. Taket, som hängde i trasor, har jag redan berättat om och visat. Tapeterna i en stram wienerjugend gjorde jag rent, lagade och retuscherade. Revor är fastade, hål ilagade, fuktfläckar spärrade och åtgärdade. Det går t ex att ta ner tapet från kindmurarna (som ju hör till eldstaden) för att ha lagningsmaterial, använda torrpasteller för att retuschera mm. Buktande papp kan fästas. Tapeterna är nu hela och rena. Inte perfekta, men så är de ju också över hundra år. Inget stör ögat längre. Tidsåtgången för att restaurera tapeterna i detta rum var två dagar.

Det som är så glädjande är att det här unga paret redan från början varit inställda på att dessa ytskikt, som har höga skönhetsvärden och kulturhistoriska värden, ska bevaras. Det var ju en avgörande anledning till varför de köpte just detta hus. I sina visioner har de sett ytorna som i det nu iordninggjorda rummet. De letade rätt på en hantverkare som är kapabel att laga och komplettera med stor respekt för originalet. Det ska de ha heder för. Sånt gör mig glad i hjärtat.

Annat var det med första avsnittet av Sommar med Ernst förra veckan. Huset som är föremål för sommarens program är helt underbart, med stora ljusa rum och vackra ursprungliga ytskikt. När tapeterna i salen revs ut blev jag tämligen upprörd. De hade kunnat vara kvar och gett salen en fantastisk känsla och karaktär. Det är ju inte säkert att de nya ägarna uppskattade den gamla tapeten. Om de gjorde det – och tapeten revs ut för att man inte visste att den kan göras fin, så är det väldigt sorgligt. Det går att göra iordning tapeter med ganska enkla medel. De kan fortsätta vara till ögats njutning och få fortsätta berätta sin historia. Och faktiskt är de kulturhistoriska värdena även ekonomiska värden.

Rengjord och lagad tapet.

Rengjord och lagad tapet. Foto: Arja Källbom

Exempel på skada före åtgärd. Revan spikades in och lagades.

Exempel på skada före åtgärd. Revan spikades in och lagades. Foto Arja Källbom

Pappspända tak är ett smart sätt att relativt enkelt få ett slätt tak. Ett trasigt enfärgat tak t ex ett vitt tak, är lätt att laga och det kan en lekman klara av. Skador spikas ihop och makuleras med torr- och våtremsa över spikremsorna. Om det saknas papp kompletterar man genom att spänna ny papp. I princip gör man så med ett dekorationsmålat trasigt tak också. Det blir ofta mer komplicerat eftersom man vill bevara så mycket originalmaterial som möjligt, och när man för ihop trasiga flikar så vill man att linjer och mönster ska passa i varandra. Det är svårt och ska utföras av erfaren restaureringsmålare eller konservator.

Nyspänd pappyta kan bli tämligen oregelbunden beroende på hur mycket som kan sparas. Taket rengörs med speciell rengöringssvamp innan makulering sker med torr och våtremsa. Över dekorationsmålerier är det ofta att föredra att bara använda en smal våtremsa. Ofta är taken rejält smutsiga. Fuktskador spärras och patenteras (målas med mager oljefärg). Även nyspänd papp patenteras. Ibland är det nödvändigt att patentera större enfärgade ytor om det ska målas om eftersom pappen kan blöda fram missfärgande cellulosaämnen eller spjälka. Nymålning sker med limfärg som bryts i rätt kulör och schabloner nytillverkas för komplettering. Många gånger har målarna använt organiska färger t ex till streckdragning och då är goache ett alternativ för nylinjering. Goache är en kaseintempera på konstnärstub och vattenlöslig. Torrpasteller kan användas för att jämna till övergångar mellan skarvar. Lagningar går sällan att få helt osynliga eftersom det är mycket svårt att bryta exakt rätt kulör i limfärg, som ljusnar ca 50 % när det torkar. När inget längre stör ögat upplevs det som harmoniskt. Det är helt och fint igen!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Det här fantastiska vävspända limfärgstaket från 1887 i Eksjö har varit dolt för omvärlden länge, då det varit pappspänt två gånger innan. Nu är fukskador, revor, spikhål, sår lagade och taket är helt och rent. Det kan skådas i sin forna prakt igen.  Man känner två liknande tak i Eksjö, de finns på Kvarnarps gård och Skedhults gård.

Taket före och efter restaurering. Foto Arja Källbom

Taket före och efter restaurering. Foto Arja Källbom

Vi ger rådgivning i pigmentkemi till Statens Fastighetsverk i samband med putsprover. Putsproverna är aktuella för Stockholms slott som ska få en ny genomfärgad ytputs med hydrauliskt kalkbruk. Det är främst jordpigment och fabrikstillverkade järnoxider som är aktuella. Sex olika järnoxidgula, -röda och -svarta har undersökts med polarisationsmikroskop och svepelektronmikroskop för att utröna optiska egenskaper och kemiskt innehåll. Med tanke på risk för  bl a gipsbildning i samverkan med atmosfärens innehåll av lösta gaser m.m är det viktigt att ha kontroll på bl a svavelhalter i bruk och pigment. Omputsning av Stockholms slott beräknas pågå i 25 år och kosta ca 500 miljoner. Det görs större åtgärder ungefär en gång vart hundrade år.

pigmentkemi genomfärgad puts

Pigmentkemi för putsfasader. Foto Arja Källbom

 

 

Svarta små färgrester från arkivolten, rundvalven ovanför tornportalen på Stånga kyrka har undersökts av Syster Umbra med polarisationsmikroskopi och svepelektronmikroskop. Pigmenten som hittats var bl a cinnober och blymönja som onvandlats till metacinnober och plattnerit. Även blystannat, ett kraftigt gult pigment har hittats. Klart röd och orange toner genom tiderna har omvandlats till gråsvart och praktens som fanns en gång kan vi bara föreställa oss. Vad vackert det måste ha varit!

stånga förm
cinnober förmRundvalv ovanför tornportalen i Stånga Kyrka på Gotland. Foto Katarina Schussel
Cinnober och metacinnober i polariserat ljus. Foto Arja Källbom

 

Nyss hemkommen efter en  tvådagars utbildning för Uppsala Universitet, campus Gotland. Tvåårseleverna på byggnadsantikvarieprogrammet har fått en introduktion till äldre färgtyper och deras användning – Färg som material.
Under intensiva dagar får eleverna delar som vad färg är fysikaliskt och kemiskt. Vad har man målat, med vilka ideal och förebilder, och av vem? Hur fungerar de olika bindemedlen, hur påverkas det målade resultatet av underlag, handlag och färgens ingredienser? Vad kan man ställa för kvalitetskrav på ett pigment och en färg?

Pigmentens historik börjar i förhistorisk tid med användning av jordfärger och kol, sot. Egyptisk blå uppfanns för över fyratusen år sen och är väldens äldsta syntetisk pigment . De syntetiska pigmenten har därefter kommit och gått, såväl de organiska som oorganiska.  Även bindemedel som använts sedan lång tid tillbaka har man på bara några årtionden tappat kunskapen om t ex kasein, som användes av egyptier och bysantiner och t  o m våra miljonprogram. Eleverna har fått en stor dos kemi och information kring pigmentens tålighet i olika miljöer, deras behov av bindemedel mm.  Det praktiska arbetet var uppskattat och utgör tyvärr en alldeles för liten del i utbildningen. Genom att praktiskt arbeta med materialen får man förståelse för vilka möjligheter och begränsningar de har. Det är kunskap som inte kan läsas in. Vi blandade kaseinlim, ett starka, vattenfast och helt naturligt superlim av Kesella och kalk. Limmet använde vi sen för att limvattna sugande ytor, tillverka kaseinfärg med. Eleverna fick lära sig att beräkna passande limstyrkor vid färgredning, en avgörande kunskap för om färgen blir lyckad eller misslyckad. Vi blandade äggoljetempera. Eleverna fann snabbt en spontan målarglädje och det experimenterades vilt med pigmentblandningar och bindemedel.  Det känns gott att kanske ha väckt nyfikenhet och inspiration hos dessa elever, som ju efter sin examen kommer att arbeta med att vårda vårt bebyggelsearv i någon form.

1466300_10200292869682871_1670381161_n 1457505_10200292868282836_2013662705_nFoton: Arja Källbom

Vi analyserar pigmentprover från utvändigt måleri från stigluckan på Hejnum kyrka på Gotland. I samband med restaurering av luckan påträffades röda, rosa. ljusgröna och svarta färgspår.  Färgproverna undersöks med vårt nya polarisationsmikroskop (kallas även malmmikroskop eftersom det även kan användas för reflekterande belysning), transmitterande genomlysning med polariserat ljs. I polariserat ljus kan mineralernas optiska egenskaper, form och storlek undersökas. Dessa prover kompletteras sedan med grundämnesanalyser – energidispersiva analyser (EDAX) i sveplektronmikroskop. Vi får spännande ledtrådar till hur ett utvändigt måleri kan ha sett ut för många hundra år sedan. I samband med nyputsning försvinner fragmenten för oss igen.

plm förm

Tjära har producerat både småskaligt och storskaligt med ett stort antal metoder, och är en av de äldsta pyrotekniska produkterna näst efter metallerna. Under stormaktstiden var tjära Sveriges tredje största exportprodukt efter järn och koppar, med brett användningsområde. Det gäller både lövträtjära och barrträtjära. I Sverige har traditionerna tyvärr brutits med avseende på inhemsk storskalig tillverkning, kvalitetsbestämning och kunskap om materialkarakteristik, applicering. Begreppet ”äkta dalbränd tjära” är irrelevant i arbetsbeskrivningar för kulturhistoriska byggnader (t ex tjärning av stavspåntak)  eftersom ett stort antal metoder har använts historiskt med både direkta och indirekta produktionsmetoder. Gemensamt är dock att furutjära har högst halt av hartser och anses ha högst kvalitet d v s längst livslängd.

Tjärad port Foto Arja Källbom

Tjärad port
Foto Arja Källbom

Tjära på stavspåntak och brädtak fungerar som ett offerskikt, och tjärans uppgift är att bilda en hartsrik ytfilm som skyddar underlaget mot solens nedbrytande inverkan. Dess uppgift är inte att ge en mörk kulör eller att fungera som en fungicid/biocid. Syftet med tjärning är således att ge en blank, reflekterande film på träets yta efter applicering. En förstklassig tjära kan enkelt uttryckt liknas vid en slags lack, med hartssyror lösta i terpentin. Omtjärning sker vanligtvis inom ett tidsintervall av 5-10 år. Tak åt söder har kortast livslängd.

Tjärtyp, liksom arbetsbeskrivningar, varierar mellan Sverige, Norge och Finland. I Sverige används importerad ugnstjära. Vi saknar kunskap om hur tjäran tillverkats och under vilka förhållanden, vilka egenskaper den har och metoder för att bedöma detta. I våra grannländer används småskaligt tillverkad furutjära från direkta, autoterma processer. Vi saknar kravspecifikationer för kemisk sammansättning och tekniska egenskaper för tjära, med hög kvalitet idag. Kombinerad gaskromatorgrafi och masspektrometri GC-MS kan användas för att bestämma nivåer av hartser, fettsyror och flyktiga beståndsdelar.

Arbetet för Hantverkslaboratoriet är slutfört för denna gången. En arbetsrapport har tagit fram med  tjärans materialkarakteristik, historia och användning, förslag på arbetsbeskrivningar och egenkontroll som kan tillämpas i dagsläget. Förslag på arbete i fortsatta projekt är lämnade. Förhoppningsvis följer fortsättning.

Det har varit intressant och inspirerande.  Tjära är en slags gemensam nationalskatt i de nordiska länderna. Tjära väcker många trevliga barndomsminnen hos mig.

Man brukar säga; Sådan herre, sådan hund. Men visst skulle man kunna säga; Sådan (bygg)herre, sådan port?

För entrén, porten till huset är dess ansikte och det som möter besökaren eller ägaren när denne ska gå in i huset. Välkommen, här är mitt hus. Den skyddar, bjuder in, välkomnar, berättar om invånarnas  status/ ideal/ resurser. Entrén har haft starka symbolvärden genom tiderna, och den som passerar en port eller portal passerar från något in till något annat.

Här är två entreér som jag jobbade med nyligen. Portalen, med sin omfattning hör till ett stort, stiligt nyklassicistiskt hus från 1800-talets början och det är lätt att se de klassicerande dragen med pilastrar, edikula och tandfriser. Jag har berättat om mitt arbete med den här portalen förut, den är återskapad med platsskrapad och platsblandad linoljefärg. Den är verkligen vacker och uppseendeväckande, precis som byggherren ville en gång. Ett fantastiskt snickeriarbete präglar portalen, och huset med för all del. Huset, med handhylvade fasadbrädor av stora mått målades i ljusa kulörer för att efterlikna stenarkitektur. En byggherre med resurser och ambitioner. Huset väntar på att få sin färg nu.

Nyklassicistisk portal

Nyklassicistisk portal. Foto Arja Källbom

En annan entré som jag nyligen ådringsmålat är hundra år äldre. Det hör till ett litet hemman, som byggdes av återbrukat timmer. Snickeriarbetet är välgjort och de blåsta glasen speglar landskapet utanför. In med mycket ljus till den lilla hallen innanför. De har fått tillbaka sin ådringsmålning, en grön fantasiådring som var vanlig från 1910-20-talet. Jag använde linoljelasyr och linoljefernissa. De är lågmälda, välgjorda och stolta. Som ett slags torpvariant av schweizerstilen. Ett litet torp som byggts med små resurser men med omtanke bakom utformning. Den ljust turkosa väggen är rekonstruerad, och det är fint att se originalfärgerna i arkitekturen.

Ådringsmålade pardörrar

Ådringsmålade pardörrar. Foto Arja Källbom

Båda helt olika hus, olika entreér. Det de har gemensamt är att de speglar sin tid, sina ägare och visar bygghantverkarnas skicklighet i att välja material och metoder.

”Portar och dörrar
Därinne skugga och härute sol
Eller
Härinne dunkel och därute sol
Dörrar med tröskelnära gräs
Utåtgående omfamnande dörrar
Eller
Dörrar sträckande sig inåt efter trygghet
Dörrar att stänga eller öppna
Att knacka på
Att komma eller gå
Att gå förbi..”
             Einar Lyth

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare

Annonser