You are currently browsing the tag archive for the ‘Färg’ tag.

Hösten har inneburit många utbildningar.
Under Byggnadsvårdskonventet i Mariestad höll jag och en kollega en praktisk workshop kring vattenglasfärg och kalkfärg på puts för ett trettiotal deltagare. Vi hade puts med olika sorters bruk, för svagt bruk, med betonglagningar och med sprickmönster. Vi visade hur man kan stärka svag puts med utspädd kalivattenglas, hur sprickor kan slammas med armerad vattenglas och hur grundning och målning går till. På ytorna användes ren vattenglasfärg och sandkalk i en röd ockra. Även silikatkritor provades, de fungerar som akvarellpennor och förseglas med kalivattenglas. Vi diskuterade ett stort antal myter och vanliga missuppfattningar för vattenglasfärg.

Ett trettiotal blivande byggnadsantikvarier och föremålsantikvarier på Uppsala Universitet, campus Gotland fick tre dagars undervisning om Färg som Material, varvat med teori och praktik och många exempel från praktiskt yrkesliv. Vi blandade äggoljetempera, kaseinfärg, kaseintempera, kalkfärg, limfärg på harlim, målade vattenglas på gotlandskalk, strök linoljefärg och testade kallvattenfärger. Med mera..Förhoppningsvis kommer några elever att göra projektarbeten kring färg eller t o m vidareutbilda sig inom ämnet. Någon elev tänkte pausa och gå dekorationsmålarutbildningen i Tibro! Om beslut fanns där sen förut är oklart men det gladde mig ändå.

En skräddarsydd kurs för två personer ett veckoslut kring emulsionsfärger för screentryck innebar många varianter av kalkkasein och torkande oljor och vegetabilska klister i olika styrkor och konsistens. Att hålla en sådan kurs ger även läraren många nya insikter, eftersom kraven också är annorlunda för en sådan färgapplikation, jämfört med penselmålning.

Att ha kunskap är bra, men vad är den värd om inte andra kan ta del av den? Att dela med sig av den till studenter och yrkesfolk ger även glädje och inspiration tillbaka. Mina egna vidareutbildningar har under hösten handlat om fördjupning i äggoljetempera och även i den uråldriga japanska tygfärgningskonsten shibori. Kreativitet .

The purpose of education
is to replace an empty mind 
with an open one

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Annonser

Mitt gästhantverkarprojekt på Hantverkslaboratoriet om vattenglas går att ladda ner här eller beställa i tryckt version från Göteborgs Universitet.

Vattenglas silikatfärg

Studien handlar om vattenglas, ett fascinerande, flytande silikat. Det framställs genom att smälta kvarts med pottaska eller soda. Vattenglas som material har många och breda användningsområden. Av kalivattenglas kan man bland annat göra färg. Vattenglasfärger har bevisat sin långa livslängd vid användning på ett antal fasader nationellt och internationell. Det är en hållbar och bra färgtyp med många tillämpningsområden. Färgtypen är en mineralisk, diffusionsöppen färg som integreras med underlaget. Den har en stor kemisk inerthet och tål kraftiga väderpåfrestningar (dock ej mekaniska påfrestningar). Det finns också många förutfattade och felaktiga meningar om vattenglas, t.ex. att det är hårt, tätt och irreversibelt. Kalivattenglasfärg används på puts, t.ex. istället för kalkfärg/KC-färg och i fall där puts reparerats med många olika typer av bruk. Vattenglasfärg är porös,permeabel, antibakteriell, obrännbar, snabbtorkande. Färgerna är helt luktfria och mörknar inte. Dessutom är vattenglasfärger hälsosamma eftersom de inte avger gaser eller ämnen. Det finns byggnader i stenstäder från slutet av 1800-talet, t.ex. i Göteborg,Sundsvall och Oslo, som har vattenglasfärg som originalfärgtyp. Trots det är materialet ganska outforskat. Vattenglas kan användas för att rädda bruk och putsfasader med låg hållfasthet genom att stärka materialet med upprepade behandlingar medutspätt vattenglas s.k. fasadrehabilitering. Vattenglasfärg och dispersions- (enkomponents-) silikatfärg kan användas som permanenta eller temporära åtgärder för att rädda byggnader eller byggnadsdelar som annars hade rivits eller krävt stora investeringar för åtgärder (omputsning, färgsanering, omgjutning av fasadkomponenter o.s.v.). Färgen kan användas för de flesta mineraliska underlag, t.o.m. gips om den grundas med grundfärg avsett för det. Färgtypen användes även för byggnadsmåleri på trä samt utvändigt dekorationsmåleri på puts (stereokromi). Det har även använts som skydd av natursten.
Att få en levande vattenglasfärgsmålad yta är en fråga om måleriteknik och den kan fås så snarlik kalkfärg i utseende att den är svår att visuellt särskilja från det. Vattenglasfärg målas alla prima, al secco – vått i vått på torr puts. Den kan användas för dekorationsmålning t.ex. konstnärsmåleri, marmorering, grisaille, schablonering m.m. men kräver ett flyhänt handlag. Livslängden hos målade ytor begränsas främst av att vattenlösliga kaliumkarbonater eroderar från ytan.
Färgtypen är känslig för genomblödning (efflorescens) av salter, tjäror/sot, rost och missfärgas om den
målas på organiska skikt. Den har sämre livslängd påhorisontella ytor än vertikala utomhus.

Den 25 oktober höll vi en intensivkurs på Vederslöf Byggnadsvård utanför Växjö kring naturliga färger, äggoljetempera, mjölk/kaseinfärg och kaseintempera baserade på jordfärger och oorganiska ogiftiga pigment. Faktiskt blev det så många anmälda att vi körde en repris dagen därpå, och tvingades även tacka nej till anmälningar. Fantastiskt positivt med så stort intresse kring naturliga färger! Totalt hade vi 14 deltagare.

” Vi vill inte ha mer gifter omkring oss. Vi tänker på vår hälsa, på våra barn. Det finns inget förtroende kvar för färgbranschen representerade via vanliga färgaffärer- dom kan ju ingenting! Dom här färgerna är så hållbara, vackra, levande och har liksom ”andliga” dimensioner– som påverkar oss på positivt sätt. Vi vill ha färger baserade på förnyelsebara råvaror. Frihet att blanda egna färger för vårt hem och till konstnärsmåleri.”

Det här är exempel på motiveringar till varför deltagarna ville lära sig mer dom här färgerna. Efter kursen utbrast en deltagare: ”Det här är lycka!”. Vi kan bara hålla med!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Punamulta – rödmylla, är finsk benämning på rödfärgspigment som biprodukt från metallurgiska processer. Italienröd är motsvarigheten till Falurödfärg och kommer bl a från Hangö Bruk i Finland. Den är mer eldig, orange och lysande än vår Falu ljus. Pigmentet finns att köpa bl a på Qvarnarps Byggnadsvårdsbutik i Eksjö. Förväxlas ej med t ex venetianskt rött, som kan innehålla gips.

Så här kan den se ut som bas i tempera för interiört bruk, jag har strukit upp den på puts med en gråbeige bröstning också i tempera. Med fördel kan den strykas på en gul bottenfärg. Det är fantastiskt hur färg kan påverka, jag går efter flera dagar fortfarande på moln.Vad händer inom oss när vi får uppleva skönhet?

Italienrött i tempera. Foto: Arja Källbom

Italienrött i tempera. Foto: Arja Källbom

 

Den ljusnar och klarnar något när den härdat klart. Man skulle kunna tro att ett rum krymper med denna kulör, men upplevelsen av detta rum blev tvärtom – det känns som större. Som slamfärg på träbyggnader är den också vacker. Med tanke på att Falu ljus numera är så kostsamt att köpa i lösvikt så att det inte är möjligt att koka egen slamfärg, är det här ett bra alternativ för den som vill upprätthålla traditioner.

 

Nyss hemkommen efter en  tvådagars utbildning för Uppsala Universitet, campus Gotland. Tvåårseleverna på byggnadsantikvarieprogrammet har fått en introduktion till äldre färgtyper och deras användning – Färg som material.
Under intensiva dagar får eleverna delar som vad färg är fysikaliskt och kemiskt. Vad har man målat, med vilka ideal och förebilder, och av vem? Hur fungerar de olika bindemedlen, hur påverkas det målade resultatet av underlag, handlag och färgens ingredienser? Vad kan man ställa för kvalitetskrav på ett pigment och en färg?

Pigmentens historik börjar i förhistorisk tid med användning av jordfärger och kol, sot. Egyptisk blå uppfanns för över fyratusen år sen och är väldens äldsta syntetisk pigment . De syntetiska pigmenten har därefter kommit och gått, såväl de organiska som oorganiska.  Även bindemedel som använts sedan lång tid tillbaka har man på bara några årtionden tappat kunskapen om t ex kasein, som användes av egyptier och bysantiner och t  o m våra miljonprogram. Eleverna har fått en stor dos kemi och information kring pigmentens tålighet i olika miljöer, deras behov av bindemedel mm.  Det praktiska arbetet var uppskattat och utgör tyvärr en alldeles för liten del i utbildningen. Genom att praktiskt arbeta med materialen får man förståelse för vilka möjligheter och begränsningar de har. Det är kunskap som inte kan läsas in. Vi blandade kaseinlim, ett starka, vattenfast och helt naturligt superlim av Kesella och kalk. Limmet använde vi sen för att limvattna sugande ytor, tillverka kaseinfärg med. Eleverna fick lära sig att beräkna passande limstyrkor vid färgredning, en avgörande kunskap för om färgen blir lyckad eller misslyckad. Vi blandade äggoljetempera. Eleverna fann snabbt en spontan målarglädje och det experimenterades vilt med pigmentblandningar och bindemedel.  Det känns gott att kanske ha väckt nyfikenhet och inspiration hos dessa elever, som ju efter sin examen kommer att arbeta med att vårda vårt bebyggelsearv i någon form.

1466300_10200292869682871_1670381161_n 1457505_10200292868282836_2013662705_nFoton: Arja Källbom

Syster Umbra hade kurs i två heldagar med traditionella, ekologiska färger för målare, bygglovshandläggare, antikvarier och husägare. Pigment, bindemedel, underlag, verktyg, egenskaper o s v diskuterades och provades praktiskt. Vad är en ekologisk färg? Vi blandade bl a äggoljetempera, kaseinfärg, kaseintempera, äggkaseintempera, linoljefärg. Vackra, sköna, dryga, sunda färger!

Detta bildspel kräver JavaScript.

År 2011 var jag gästhantverkare på Göteborgs Universitet, Hantverkslaboratoriet. Det är som att få ett (stort) stipendium för förkovran sig inom sitt hantverk.  Arbetet innehåller en historisk genomgång kring mjölk- och kaseinfärger, karakteristik, intervjuer, egna försök, receptsamlingar mm Arbetet avslutades siste dec 2011, och nu är rapporten tryckt. Den går att beställa från Mariestad via craftlab@conservation.gu.se eller ladda hem som pdf via denna länk och här är pdf:n.

innehåll förmFoto: Arja Källbom

Färgforum hölls i Stockholm, Skånska gruvan den 18-19 oktober och lockade åhörare från hela Norden. Arrangörer var Riksantikvarieämbetet, SFV och Skansen. Temat var rekonstruktion av historiskt måleri och målare, konservatorer, fastighetsförvaltare visade exempel på principer, tillvägagångssätt för rekonstruktionsmåleri i historiska miljöer i Sverige, Finland och Norge. Det var två fullmatade och inspirerande dagar, då deltagarna gavs många tillfällen att knyta värdefulla kontakter.


Vi fick se Boktryckaregården på skansen och målare Björn Andersson visade hur de rekonstruerade tapeterna vändspikats, ett äldre tillvägagångssätt som i princip varit bortglömt. Även Anders Zander från Statens Fastighetverk visade tapeter, handmålade på linnelump. Arja Källbom presenterade sitt gästhantverkprojekt om mjölk- och kaseinfärger. Jon Braenne, f d konservator på NIKU berättade om problematiken kring modernismens material – b l a kaseinfärger. Vicki Wenander gav två goda exempel på rekonstruerade trapphus, från olika epoker och med olika tillvägagångssätt. Kerstin Lyckman berättade om hur en brunnen kyrkas portar räddades och ytbehandlingar analyserades och rekonstruerades. Elisa Heikkilä från Museiverket visade rekonstruktioner i Finland, b la från Urho Kekkonens Ekudden. Flera föreläsare pratade också om färgundersökningar. Detta var ett litet axplock ur programmet. Nästa år ser vi fram emot den internationella konferensen Architectural Paint Research APR som hålls i Stockholm!

Foton: Arja Källbom

 

Att kunna blanda vilken kulör som helst, vilken färgtyp som helst är en stor frihet. Jag vet att färgen är sund, beprövad och ogiftig och jag kan kontrollera dess innehåll – till skillnad mot köpefärg. Vanligast är att jag blandar äggoljetempera, limfärg eller linoljefärg, även kalkfärg förekommer ibland. Kasein kan användas i både äggoljetempera och i egen emulsion med oljor. Linoljor kan ges tillägg i form av linstandolja eller harts, vax beroende på användningsområde och önskat utseende. Jordfärgerna är mina favoriter, de är stabila, ogifiga, ljus/luft/kalkäkta. En riktigt bra färg ska vara komposterbar enligt min åsikt. Att dessutom ha möjlighet att marmorera, ådringsmåla eller måla sina egna tapeter är en ynnest. Underbara frihet!
Idel torrpigment i min verkstad Foto: Arja Källbom 

 

Syster Umbra har fått ett projekt beviljat av Länsstyrelsen i Kalmar län som handlar om länets äldre dekorativa byggnadsmåleri; schablonmåleriet. Syftet är att lyfta fram och visa den skatt av måleri som finns i Småland, och att ge husägare inspiration och möjligheter att använda mönster som hör hemma i landskapet. Minst tre miljöer kommer att undersökas ur ett måleritekniskt perspektiv m a p mönster, pigment, tekniker och färgtyp. Dessutom har Kalmar läns museum en skatt i form av 50 målade tapeter/ schablonmålningar som förstås ska inventeras. Detta innefattar sen även Jönköpings och Kronobergs län. Det här är något som jag verkligen ser fram emot att få påbörja!

Schablonmålad 1800-talsmiljö i Linneryd, utanför Malmbäck. Tvillingstugan har många vackra schablonmålade tapeter, som konserverats av Jönköpings länsmuseum. Foto: Arja Källbom

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare

Annonser