You are currently browsing the tag archive for the ‘Handens spår’ tag.

Vi utförde materialkarakterisering av medeltida dekorativt smide från kyrkporterna i Bjälbo och Skönberga kyrka. Uppdragsgivare har varit Linköpings stift, med tillstånd av Länsstyrelsen i östergötland.

Karakteriseringen omfattar både metallografi och kemisk analys. Till kemisk analys har använts två metoder; LA-ICP-MS och förbränningsteknik. Den förstnämnda metoden använder laser till kromatograpi/masspektroskopi och är extremt noggrann. Den finns på Geovetarcentrum på Göteborgs Universitet. Den mäter halter av grundämnen till ppb (miljarddelar) och har använts för att kunna få framtida ledtrådar om malmens ursprung. Analyserna visar att råmaterialet är olika till kyrkorna, men att ingen av dom härrör från sulfidmalm.

Som modern metallurg får man sällan möjlighet att analysera sådant här material. Det består av nästan rent järn (kolhalt under 0,01%) och i det kan man med ljusoptiska mikroskop av tvärsnitt beskåda tydliga spår av smedens hand i form av plastisk bearbetning, upprepad uppvärmning, uppkolning, ihopvällning. Materialet innehåller stora mängder utbredda tunna slagger (järn-, kalcium- och kiseloxider), parallellt med smidets längsriktningar. Det finns fosfider men inte sulfider. Slagger och inneslutningar har undersökts med svepelektronmikroskopi (SEM/EDAX). Idag är produktionsmetoderna så kontrollerade så att slagger inte kvarblir i stål, de har negativ inverkan på både statiska och dynamiska hållfasthetsegenskaper. Fast i det medeltida smidet, som är känt för sitt stora korrosionsmotstånd spelar slaggerna sannolikt en avgörande roll. I kombination med i princip rent järn fås också ett material som karakteriseras av stor duktilitet och seghet.

Man kan inte annat än imponeras av de medeltida bergsmännen och smederna som trots att de inte kände till grundämnena, lyckades producera ett smidesjärn som hållit i 850 år.  Nu skulle vi behöva jämföra de kemiska analyserna med dito av malmfyndigheter och arkeologiskt material för att hitta samband med signifikanta föroreningshalter. Fortsättning följer kanske.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Annonser

I det pågående tapetprojektet med småländskt schablonmåleri hade jag turen och lyckan att få besöka en ståtlig mangårdsbyggnad från början av 1800-talet. Där finns en stor sal som är i princip orörd från ca 1830. Det är ett unikum i sig. En vacker schablonmålad tapet med medaljonger, palmetter, ananaskottar och girlanger med skira blomklockor kändes märkligt bekant. Det är frågan om en översättning av en kostbar maskintryckt fransk empirtapet från ca 1830, som bl a har återfunnits på Kvarnarps Gård i Eksjö. Den maskintryckta tapeten finns beskriven i Tapetboken av Ingela Broström et al.  Hur har mönstret hamnat här? Någon har en gång haft tillgång till den maskintryckta tapeten och velat pryda sitt hem med det. Någon med god ekonomi och smak för det exklusiva.

Fransk empirtapet på Kvarnarps gård i Eksjö. Foto Arja Källbom

Fransk empirtapet på Kvarnarps gård i Eksjö.
Foto Arja Källbom

Den maskintryckta tapeten är tryckt med precision i limfärg med olika nyanser av pariserblått, liksom den schablontryckta (som dock har mindre kontrast mellan bottenfärg och mönster). Den schablontryckta är målad på plats på ark av linnelump som tapetserats på timrets och dess bottenfärg är i omväxlande iriserande vita och blå fält som fördrivits in i varandra på ett mjukt sätt. Malvorna är distinkta i den maskintryckta, i den handmålade är en del kulörer halvgenomskinliga och de är mer diffusa. Malvorna har tillverkats av tre schabloner; en bottenfärg i mellanton, en för mörkbruna skuggor och en för vita dagrar. det är dessutom fråga om två storlekar på girlanger så det har totalt gått åt 6 schabloner för girlangerna.  I trapphallen har samma mönster funnits i en annan färgställning, man har tagit hand om en trädörr till en garderob. Båda tapeterna är målade av en skicklig målare. Om du frågar mig vilken av tapeterna som är vackrast så är valet lätt och svårt på samma gång. Den handgjorda tapeterna har en skönhet och ett liv som den perfekta maskintryckta inte har. Däremot kan jag inte välja vilken av de handmålade som är vackrast, de kommer på delad förstaplats. Upplevelsen av det blå rummet är fantastiskt. fransk empir i småländsk tappning.

Schablonmålad empirtapet i samma mönster men på iriserande botten. Foto: Arja Källbom

Schablonmålad empirtapet i samma mönster men på iriserande botten. Foto: Arja Källbom

Samma mönster i annan färgställning, på stående hyvlad plank. Foto: Arja Källbom

Samma mönster i annan färgställning, på stående hyvlad plank. Foto: Arja Källbom

Det är dags att lyfta upp och beskåda det äldre schablonmåleriet. Ibland har man fnyst år de målade tapeter som finns i olika miljöer, och konstaterat att i jämförelse med tryckta papperstapeter, är de betydligt simplare. I de fabrikstryckta papperstapeterna kan man finna perfektion och detaljer. I deras hantverksmässigt platstillverkade föregångare – som även de i första hand skulle likna dyrbara textilier – kan man avläsa en hel del intressant information.

Att använda schabloner är lika gammalt som bruket att använda färg och de förhistoriska människorna använde t ex sina händer som schabloner och blåste sedan färg runt. I de medeltida kyrkorna användes schabloner flitigt för bårder och ytor med stjärnor, klöverblad mm, t ex av Albertus Pictor. Punsning har använts av målare som hjälpmedel i alla tider som hjälp för att teckna upp ett motiv för även frihandsmåleri. På 1700-talet kombinerades schabloner, blocktryck och frihandsmåleri till de första papperstapeterna. Från 1800-talet och till stora delar av århundradet dekorerades hem i både städer och på landsbygden, prästgårdar, gästgiverier, skolor och andra typer av byggnader med schablonmålade tapeter, tillverkade på plats.

De platstillverkade,schablonmålade tapeterna och bårderna visar hur beställaren, fastighetsägaren genom målaren omsatte sina drömmar om skönhet, status och ideal. Ibland var det kanske målaren eller beställaren som hade sett något i andra miljöer, som man enades om. Eller kanske t o m så långt bort som hos granngården. Eller bara fått det beskrivet i ord.
Med fernissade/vävförstärkta/schellackerade schabloner tillverkade av papper/näver/plåt , lump-papper i ark, animaliskt lim till limning av ark och till färg, ett få antal pigment och förhållandevis enkla verktyg komponerade målaren en yta som skulle falla i smaken. Pigmenten som användes var t ex krita, kimrök, bensvart, pariserblått, rödockra, gulockra, engelskt rött, umbra, blymönja och av dessa blandades även toner som ljusgrått, blågrått, mörkblått, ljusgult, rosa, ljusblått, orangegult. Genom att mäta och loda, spegelvända och vrida schabloner skapades symmetri och en vision av något annat; ett dyrbart tyg som brokad, siden, kattun – precis som de dyrbara tryckta tapeterna. Genom att förskjuta mönstren något i förhållande till varann kunde en illusion av djupverkan med skuggor åstadkommas och kulörer kunde tonas in i varandra som i de iriserande tapeterna. Geometriernas grundelement härrörde från antikens ideal, klassicism eller romantiken eller var helt påhittade. Stilarna kunde släpa i hundra år från högre ståndsmiljöer till allmoge – en del lever kvar än. Det var ränder i alla ledder,cirklar och romber. Även mycket tunna linjer schablonerades och mönstren kan ha mycket fin passning. Som bröstning imiterades marmor, sten, trä eller tyg. Slutresultatet speglar målarens hantverksskicklighet, beställarens ideal, deras resurser och förväntningar.

Sedan väggen är struken med en grundfärg, plägar man även måla tapeter på själva väggen på det sätt, att schabloner eller tunna plåtar, uti vilka figurer är utskurna, läggas på väggen och därefter överstrykas med annan färg än grundfärgen. Då de uti schablonen utskurna figurerna blir avmålade på väggen. Schablonen flyttas nu ett stycke, och en annan del av väggen erhåller sina figurer på samma sätt, till dess att rummet är, såsom det kallas ”defrarerat”. Detta sätt att måla väggen begagnas dock nu mera sällan, sedan man erhåller simpla tapeter för billigare pris än varför defrarering i limfärg verkställas”  Ur en byggnadslärobok 1856

Resultaten påverkar oss än. Ett rum kan vibrera av mönster och färg, av skönhet och stämning. Målningarna är länkar till målaren och människorna som levde och vistades i dessa byggnader.

Foton: Arja Källbom – som f n arbetar med de småländska schablonmålade tapeterna i projekt åt Länsstyrelserna i Småland

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nu har tapetprojektet inletts, inriktningen är schablonmålade tapeter i Kalmar län och arbetet finansieras av Länsstyrelsen i Kalmar län och Station Ormaryd AB.

Kalmar Länsmuseum har en fin samling av drygt 50 schablonmålade tapeter som samlats in från olika håll i länet. Med hjälp av Digitalt Museum valdes drygt 10 tapeter ut som högprioriterade. Urval gjordes med ledning av proviens, mönster, färgställning, svårighetsgrad, antal schabloner, storlek på fragment och möjlighet till att få ut fram komplett rapportlängd. Ett antal intressanta som inte motsvarade en del av kriterierna valdes också ut.

Totalt har ca 15 tapeter och ett antal bårder studerats ingående under två dagar på plats i Kalmar. Även några speciella tapeter som inte är schablonmålade, har studerats – bl a papegojtapeten, en av landets äldsta tapeter och tillverkad av Olof Rosenblad i Gränna. Noggranna studier visade att den tillverkats i en kombinationsteknik av blocktryck och schablonmåleri.
Schablonmönstren har undersökts ingående ur ett hantverksmässigt och antikvariskt perspektiv. Papperstyp, limning, troliga pigment, uppbyggnad av mönster, stildrag, användning av passmärken och lodmärken, arbetets kronologi, verktyg, toleranser, färgtyp och täckförmåga är exempel på karakteristik som utvärderats. En målare tolkar spåren efter målare som försvunnit ur tiden, följer handens och verktygens spår. Alla mönster har ritats av och dokumenterats. Varje tapet består av 1-4 schabloner, och ofta ingår även av en bård. Fortsättning följer.

målare undersöker målareI den gamla målarens spår.
Om du vill se hur den här tapeten ser ut, kolla här.
Foto: Arja Källbom

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare

Annonser