You are currently browsing the tag archive for the ‘Skönhet’ tag.

Punamulta – rödmylla, är finsk benämning på rödfärgspigment som biprodukt från metallurgiska processer. Italienröd är motsvarigheten till Falurödfärg och kommer bl a från Hangö Bruk i Finland. Den är mer eldig, orange och lysande än vår Falu ljus. Pigmentet finns att köpa bl a på Qvarnarps Byggnadsvårdsbutik i Eksjö. Förväxlas ej med t ex venetianskt rött, som kan innehålla gips.

Så här kan den se ut som bas i tempera för interiört bruk, jag har strukit upp den på puts med en gråbeige bröstning också i tempera. Med fördel kan den strykas på en gul bottenfärg. Det är fantastiskt hur färg kan påverka, jag går efter flera dagar fortfarande på moln.Vad händer inom oss när vi får uppleva skönhet?

Italienrött i tempera. Foto: Arja Källbom

Italienrött i tempera. Foto: Arja Källbom

 

Den ljusnar och klarnar något när den härdat klart. Man skulle kunna tro att ett rum krymper med denna kulör, men upplevelsen av detta rum blev tvärtom – det känns som större. Som slamfärg på träbyggnader är den också vacker. Med tanke på att Falu ljus numera är så kostsamt att köpa i lösvikt så att det inte är möjligt att koka egen slamfärg, är det här ett bra alternativ för den som vill upprätthålla traditioner.

 

Schablonmålade tapeter var ett vanligt sätt att dekorera rum innan tapeter framställdes industriellt och överkomliga i pris. Idag har mycket av de äldre tapeterna försvunnit, urrivna eller övertäckta av senare ytlager.
Av tapetern kan man avläsa en hel del intressanta berättelser om människor som sedan länge är borta.
Ett rum kan vibrera av mönster och färg, av skönhet och stämning. Här får du en glimt av den småländska skatt av mönster- och färgrikedom, hantverksskicklighet som finns mer eller mindre dolda för omvärlden. Det här projektet beskriver en del av de tapeter som inventerades i Småland under 2013.

Välkommen till Rosenlunds Herrgård i Jönköping den 22 maj, kl 18-21.
Då bildar vi också ett tapethistoriskt nätverk. Anmälan till agneta.asgrim@gmail.com

Hamneda Gästgivaregård. schablonmålad tapet från 1830-talet. Foto: Arja Källbom

Hamneda Gästgivaregård. Schablonmålad tapet från 1830-talet. Foto: Arja Källbom

I det pågående tapetprojektet med småländskt schablonmåleri hade jag turen och lyckan att få besöka en ståtlig mangårdsbyggnad från början av 1800-talet. Där finns en stor sal som är i princip orörd från ca 1830. Det är ett unikum i sig. En vacker schablonmålad tapet med medaljonger, palmetter, ananaskottar och girlanger med skira blomklockor kändes märkligt bekant. Det är frågan om en översättning av en kostbar maskintryckt fransk empirtapet från ca 1830, som bl a har återfunnits på Kvarnarps Gård i Eksjö. Den maskintryckta tapeten finns beskriven i Tapetboken av Ingela Broström et al.  Hur har mönstret hamnat här? Någon har en gång haft tillgång till den maskintryckta tapeten och velat pryda sitt hem med det. Någon med god ekonomi och smak för det exklusiva.

Fransk empirtapet på Kvarnarps gård i Eksjö. Foto Arja Källbom

Fransk empirtapet på Kvarnarps gård i Eksjö.
Foto Arja Källbom

Den maskintryckta tapeten är tryckt med precision i limfärg med olika nyanser av pariserblått, liksom den schablontryckta (som dock har mindre kontrast mellan bottenfärg och mönster). Den schablontryckta är målad på plats på ark av linnelump som tapetserats på timrets och dess bottenfärg är i omväxlande iriserande vita och blå fält som fördrivits in i varandra på ett mjukt sätt. Malvorna är distinkta i den maskintryckta, i den handmålade är en del kulörer halvgenomskinliga och de är mer diffusa. Malvorna har tillverkats av tre schabloner; en bottenfärg i mellanton, en för mörkbruna skuggor och en för vita dagrar. det är dessutom fråga om två storlekar på girlanger så det har totalt gått åt 6 schabloner för girlangerna.  I trapphallen har samma mönster funnits i en annan färgställning, man har tagit hand om en trädörr till en garderob. Båda tapeterna är målade av en skicklig målare. Om du frågar mig vilken av tapeterna som är vackrast så är valet lätt och svårt på samma gång. Den handgjorda tapeterna har en skönhet och ett liv som den perfekta maskintryckta inte har. Däremot kan jag inte välja vilken av de handmålade som är vackrast, de kommer på delad förstaplats. Upplevelsen av det blå rummet är fantastiskt. fransk empir i småländsk tappning.

Schablonmålad empirtapet i samma mönster men på iriserande botten. Foto: Arja Källbom

Schablonmålad empirtapet i samma mönster men på iriserande botten. Foto: Arja Källbom

Samma mönster i annan färgställning, på stående hyvlad plank. Foto: Arja Källbom

Samma mönster i annan färgställning, på stående hyvlad plank. Foto: Arja Källbom

Något som kunde varit en snabb promenad från Gamla stan till Sabbatsbergsområdet tog mer än en timme. Kanske för att blickarna hela tiden drogs till husens takfot och omgivningens detaljer med stål, gjutjärn, koppar och zink. Det senaste halvåret har jag jobbat bl a med procedurer för målning av plåttak och utrett egenskaperna hos naturlig respektive konstgjord patina på koppartak. Ögat ser skivtäckta och bandtäckta plåttak i behov av underhåll eller i gott skick. Plåttak målade för att se ut som patinerad koppar. Koppartak  i brunoxiderat tillstånd och med naturlig och konstgjord patina. Just nu är koppar ett favoritmaterial! Den är så underbart vacker och kan ges många olika vitt skilda kulörer. Dekorativt gjutjärn har alltid varit ett favoritmaterial. Och Herr Källbom har också en teknisk licentiat på området.

Här kommer lite smakprov från promenaden. Njut.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det här underbara schablonmålade limfärgstaket i spännpapp från 1906 är nu rent och helt. 106 års smuts är borttaget, fula gamla retuscher är omgjorda, hål är lagade och fuktrosor efter vattenläckage är borta. Takrosetten i paper maiche är rengjord och lagad. Varför tillverkar ingen takrosetter i paper maiche längre? Taklisterna är bronserade igen. Inget stör ögat längre. Allt är helt.

Det är ett rart tak, med en relativt enkel men ändå arbetad dekor. Den gamle målaren har använt en klarröd växtfärg som blekts. Den blekt röda har rekonstruerats t ex i linjedragning i goache. Nu kan barnfamiljen njuta av taket, som finns i deras blivande bibliotek. Jag tror minsann att den gamle målaren ler i sin himmel.

 

Före (ovan) med fuktrosor, smuts och fula retuscher
och efter (nedan).

Foto: Arja Källbom

 

 

Gjutjärn är ett material som ligger oss på Station Ormaryd AB varmt om hjärtat. Så är det också ett material som vi arbetat med i många år. Bergsvättarna utanför entrén till Jernkontoret fascinerar; vilka muskulösa små, mäktiga varelser!  Byggnaden är uppförd 1874-75; en gyllene tid för svensk gjutproduktion. Dessa Bergsvättar tillverkades av Bolinders Mekaniska Verkstad. Vi blev positivt överraskade över Elias Cornells ”Modernitetens fingeravtryck – gjutjärnets som byggnadstekniskt och dekorativt material”, en licentiathandling som omvandlats till en vacker och intressant bok efter författarens död. Mumma för två metallurger!

Foto: Arja Källbom

Oj, nu var det länge sedan som jag hade ro att sätta mig här. Det har varit en intensiv höst, med mycket spännande aktiviteter.
Nu går dagarna i ostmassans tecken…eller rättare sagt målning med kaseinfärger. Jag blandar kaseinfärger av både kaseinpulver och Kesella (kvarg), med kalk, hjorthornssalt, borax som limlösare. Varianter med bivax, oljor och talk. Ett 40-tal varianter med olika recept och kulörer testas på trä, spännpapp, lackerad ytor, kalkputs, lerputs, lumppapp..ja t o m på byggplast. Det är en enkel, vacker, lättmålad, skön färgtyp som ger en helmatt och ganska tålig yta. Målade snickerier får en väldigt vacker sidenmatt yta när de poleras med en trasa. Egenskaperna hos kaseinfärgen påminner mycket om både vanlig limfärg och äggoljetempera. Till skillnad från temperan så får den sin rätta kulör omedelbart efter torkning vilket är inom en halvtimme ungefär. Det är utmärkt för dekorationsmålning.

Kaseinlimmet är ett mycket starkt lim och är olösligt i vatten eller lösningsmedel, och Cennino beskriver det i sin bok om Målarkonsten från 1400-talet som ett vanligt lim som timmermännen använde. I färg ger det  en tålig och vacker yta för de flesta underlag, och det har använts av bl a egyptier och romare. I många länder har de använts för både invändigt och utvändigt måleri som ersättning för slamfärger, oljefärger eller som limfärg. Fram till den kemiska industriella evolutionen kallades färgtypen för en mjölkfärg, sedan användes begreppet kaseinfärg och kallvattensfärger, emulsionsfärger. De användes t o m i miljonprogrammets bostäder. Idag är det få som känner till något om kaseinfärger. Tack vare ett stipendium från Göteborgs Universitet kan jag fördjupa mig i ämnet, som gästforskare.  Jag är oerhört glad för detta. Fortsättning följer.

Dekorationsmålning med kalkkaseinfärg.
Diverse prover med mjölkfärg och kaseinfärg.
Foton: Arja Källbom

Syster Umbra besökte sin syster Marleen Kolmodin på Gotland. Marleen arbetar med sitt företag Ars Mundi Konservering AB med sten och muralmåleri i de gotländska kyrkorna. Förutom vårt genuina gemensamma intresse för arkitektur, konst och måleri, har vi ett samarbete genom vår grupp BEVARA! Läs gärne mer på http://www.bevaras.se.Förnärvarande är det praktportalen från 1300-talets första hälft i Hörsne Kyrka som är i Marleens ömma och kunniga händers vård. Portalen har utsökta stenfriser med apokalyptiska drakar, änglar och jungfrur och den stridande St Mikael på vimpergen. Vi fick verkligen njuta av alla utsökta, skickligt huggna detaljer hos de leende figurerna. Ja, det var väl egentligen bara draken som inte log, men så hade han då också stort behov av tandläkarvård..Vi gjorde rent draken med vattenånga, arbetade med lerförbanden som används för rengöring . Nog tyckte jag att draken såg lite gladare ut när vi sen for.

Leende, underbar jungfru.

Vi kikade in i Vallstena kyrka, där Marleen rekonstruktionsmålat en akantusfris från 1700-talet. Mycket frodigt,vackert och välmålat i kalkkaseinfärg.

Marleen Kolmodin i Vallstena kyrka, framför frisen hon målat.
Foton: Arja Källbom 

 

Syster Umbra har rengjort och restaurerat limfärgsmålningar i väggar och tak från 1926 i en privatvilla i Eksjö kommun. Målningarna är av en sällsynt hög kvalitet, och utförda av konstnären som byggde huset. Dessa målningar, men väggpartier i pompeijansk rött och friser med klassicerande människogestalter övervakad av en ödesgudinna, har fått 85 år smuts avlägsnat och sina vackra kulörer tillbaka. Gudinnan ler..

Foton: Arja Källbom

Syster Umbra besökte ett hus byggt 1906 i ett mindre samhälle. Trots flera småbarn har ett ungt par tagit sig an och på några år renoverat byggnaden med hög ambitionsnivå och hög styrfart. Det är ett underbart, generöst timmerhus, med många originalskikt; hög autencitet och patina – så vackert och rikt berättande. Huset har hela åtta kakelugnar, hela övervåningen har fantastiska linoleummattor, det finns fina takmålningar och takrosetter i enkel jugendstil. Där finns originaltapeter, originalmålade trappor och paneler, gammalt fasat kakel, terazzohällar för kakelugnar. Och där detaljerna saknas letar paret efter något tidstypiskt tidigt 1900-tal. De har lärt sig reparera timmer, renovera fönster, byta tak, måla linoljefärg, spänna papp, lägga golv, bygga kök…Syster blev glad och varm om hjärtat. Förhoppningsvis blir det praktiskt arbete för Syster senare med att reparera fuktskadade och smutsiga limfärgstak, rekonstrukion och restaurering av ådringsmåleri.

Foton: Arja Källbom
Välbevarade linoleummattor och takrosetter i limfärgstak

 

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare