You are currently browsing the tag archive for the ‘Tvärvetenskap’ tag.

Vi ger rådgivning i pigmentkemi till Statens Fastighetsverk i samband med putsprover. Putsproverna är aktuella för Stockholms slott som ska få en ny genomfärgad ytputs med hydrauliskt kalkbruk. Det är främst jordpigment och fabrikstillverkade järnoxider som är aktuella. Sex olika järnoxidgula, -röda och -svarta har undersökts med polarisationsmikroskop och svepelektronmikroskop för att utröna optiska egenskaper och kemiskt innehåll. Med tanke på risk för  bl a gipsbildning i samverkan med atmosfärens innehåll av lösta gaser m.m är det viktigt att ha kontroll på bl a svavelhalter i bruk och pigment. Omputsning av Stockholms slott beräknas pågå i 25 år och kosta ca 500 miljoner. Det görs större åtgärder ungefär en gång vart hundrade år.

pigmentkemi genomfärgad puts

Pigmentkemi för putsfasader. Foto Arja Källbom

 

 

Svarta små färgrester från arkivolten, rundvalven ovanför tornportalen på Stånga kyrka har undersökts av Syster Umbra med polarisationsmikroskopi och svepelektronmikroskop. Pigmenten som hittats var bl a cinnober och blymönja som onvandlats till metacinnober och plattnerit. Även blystannat, ett kraftigt gult pigment har hittats. Klart röd och orange toner genom tiderna har omvandlats till gråsvart och praktens som fanns en gång kan vi bara föreställa oss. Vad vackert det måste ha varit!

stånga förm
cinnober förmRundvalv ovanför tornportalen i Stånga Kyrka på Gotland. Foto Katarina Schussel
Cinnober och metacinnober i polariserat ljus. Foto Arja Källbom

 

Nyss hemkommen efter en  tvådagars utbildning för Uppsala Universitet, campus Gotland. Tvåårseleverna på byggnadsantikvarieprogrammet har fått en introduktion till äldre färgtyper och deras användning – Färg som material.
Under intensiva dagar får eleverna delar som vad färg är fysikaliskt och kemiskt. Vad har man målat, med vilka ideal och förebilder, och av vem? Hur fungerar de olika bindemedlen, hur påverkas det målade resultatet av underlag, handlag och färgens ingredienser? Vad kan man ställa för kvalitetskrav på ett pigment och en färg?

Pigmentens historik börjar i förhistorisk tid med användning av jordfärger och kol, sot. Egyptisk blå uppfanns för över fyratusen år sen och är väldens äldsta syntetisk pigment . De syntetiska pigmenten har därefter kommit och gått, såväl de organiska som oorganiska.  Även bindemedel som använts sedan lång tid tillbaka har man på bara några årtionden tappat kunskapen om t ex kasein, som användes av egyptier och bysantiner och t  o m våra miljonprogram. Eleverna har fått en stor dos kemi och information kring pigmentens tålighet i olika miljöer, deras behov av bindemedel mm.  Det praktiska arbetet var uppskattat och utgör tyvärr en alldeles för liten del i utbildningen. Genom att praktiskt arbeta med materialen får man förståelse för vilka möjligheter och begränsningar de har. Det är kunskap som inte kan läsas in. Vi blandade kaseinlim, ett starka, vattenfast och helt naturligt superlim av Kesella och kalk. Limmet använde vi sen för att limvattna sugande ytor, tillverka kaseinfärg med. Eleverna fick lära sig att beräkna passande limstyrkor vid färgredning, en avgörande kunskap för om färgen blir lyckad eller misslyckad. Vi blandade äggoljetempera. Eleverna fann snabbt en spontan målarglädje och det experimenterades vilt med pigmentblandningar och bindemedel.  Det känns gott att kanske ha väckt nyfikenhet och inspiration hos dessa elever, som ju efter sin examen kommer att arbeta med att vårda vårt bebyggelsearv i någon form.

1466300_10200292869682871_1670381161_n 1457505_10200292868282836_2013662705_nFoton: Arja Källbom

Station Ormaryd deltar som metallurgiskt stöd i ett projekt med finansiering av Riksantikvarieämbetet, som syftar till att rekonstruera processen i  s k Lancashiresmide.  Smidesprocessen använder träkol som bränsle, och färskar (reducerar kolhalten) råjärn i en härd till smidbart stål.  Även andra element oxideras t ex mangan och kisel. Slaggen bearbetas ur stålet med en mumblingshammare. Metoden fanns kvar i Sverige till 1964, då Ramnäs bruk lade ned processen, som användes bl a till klensmide. Metoden infördes av Gustaf Ekman på 1830-talet. Idag finns det ingen i landet som behärskar metoden.

I projektet deltar förutom bergsingenjör Rikard Källbom från Station Ormaryd AB även industrihistoriker Per Zackrisson från Svensk Byggtradition, industriantikvarie Ida Wedin och industrihistoriker Bengt Spade m fl. De praktiska försöken utförs på Karmansbo Bruk, som dock saknar en vällugn.

Foton: Rikard Källbom

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi analyserar pigmentprover från utvändigt måleri från stigluckan på Hejnum kyrka på Gotland. I samband med restaurering av luckan påträffades röda, rosa. ljusgröna och svarta färgspår.  Färgproverna undersöks med vårt nya polarisationsmikroskop (kallas även malmmikroskop eftersom det även kan användas för reflekterande belysning), transmitterande genomlysning med polariserat ljs. I polariserat ljus kan mineralernas optiska egenskaper, form och storlek undersökas. Dessa prover kompletteras sedan med grundämnesanalyser – energidispersiva analyser (EDAX) i sveplektronmikroskop. Vi får spännande ledtrådar till hur ett utvändigt måleri kan ha sett ut för många hundra år sedan. I samband med nyputsning försvinner fragmenten för oss igen.

plm förm

Vattenglas uppfanns av alkemisterna under medeltiden. Tack alkemisterna för alla uppfinningar som ni sprang på i jakten på Fullkomligheten! Utan er hade många av vår vetenskaper inte existerat. I synnerhet inte kemin.

Tysken Keim tog ett patent på silikatfärger på 1870-talet. Det är enkelt uttryckt, ett flytande silikat och kan användas i en rad tillämpningar. Silikatfärger är diffusionsöppna, kemikalieresistenta, vädertåliga, värmetåliga, ogiftiga (men basiska) och har en mycket lång livslängd. Det finns faktiskt byggnader kvar från 1800-talet som inte övermålats.

keim_felsblock_07
Jag har beviljats ett nytt gästhantverkarprojekt av Hantverkslaboratoriet, där vattenglas och silikatfärger är föremål för fördjupade studier; kemi, egenskaper, karakteristik, tillämpning, applicering etc. Som motivering anges:
”Projektet är intressant och väl formulerat. Arja Källbom har i ett tidigare gästhantverkarprojekt visat att hon har kompetens att fullfölja ett liknande projekt. Det är ett angeläget område som också ansluter till Hantverkslaboratoriets och kulturvårdens kompetensområde. Vattenglas och silikatfärg är en traditionell färgtyp som skulle kunna få betydelse i modernt byggande. Det är ett miljömässigt fördelaktigt färgval med goda tekniska egenskaper. Att kunna visa på nya tillämpningar för traditionella tekniker och material är en angelägen uppgift för Hantverkslaboratoriet.”

Tack för förnyat förtroende. Arbetet kommer att utföras i huvudsak under 2013. Jag ser fram emot detta!

Plåt 13 är en årlig konferens som ett antal plåttillverkare anordnar för att visa exempel på hur deras produkter kan användas. Den hölls i Göteborg den 7 mars, och det var intressant. Det var det tankeväckande att få en inblick i hur arkitekter resonerar när det gäller t ex tillbyggnad av äldre byggnader. En katt bland hermelinerna..

Det visades både goda och mindre goda exempel. I de goda exemplen tog arkitekten hänsyn till den äldre byggnaden och visade den respekt i form av materialval, höjde och utformning. Utformning som var modern och uttryck för vår egen tid. I andra exempel kändes lösningarna mycket brutala och respektlösa mot originalet. Det var också ett tillfälle att träffa och diskutera med tillverkare av t ex kopparplåt, zinkplåt och rostfritt. Möjligheter och begränsningar med olika material för te x tillämpningar som taktäckning. Flera kyrkor har ersatt stålplåt med zinkplåt, som i en del fall visat sig också vara ursprungligt takmaterial. Zinkplåt behöver inte målas och har en lång livslängd.

Jag skulle vilja se en sådan här konferens för byggnadsvårdens material, med goda exempel på varsamhet, ändrad användning, till/ombyggnad. Att bli informerad och inspirerad..Varför inte?

monter förm

Monter med olika fasadplåtar

kold förm

Koppar i konstverk av ML Kold.
Foton: Arja Källbom

Nu har tapetprojektet inletts, inriktningen är schablonmålade tapeter i Kalmar län och arbetet finansieras av Länsstyrelsen i Kalmar län och Station Ormaryd AB.

Kalmar Länsmuseum har en fin samling av drygt 50 schablonmålade tapeter som samlats in från olika håll i länet. Med hjälp av Digitalt Museum valdes drygt 10 tapeter ut som högprioriterade. Urval gjordes med ledning av proviens, mönster, färgställning, svårighetsgrad, antal schabloner, storlek på fragment och möjlighet till att få ut fram komplett rapportlängd. Ett antal intressanta som inte motsvarade en del av kriterierna valdes också ut.

Totalt har ca 15 tapeter och ett antal bårder studerats ingående under två dagar på plats i Kalmar. Även några speciella tapeter som inte är schablonmålade, har studerats – bl a papegojtapeten, en av landets äldsta tapeter och tillverkad av Olof Rosenblad i Gränna. Noggranna studier visade att den tillverkats i en kombinationsteknik av blocktryck och schablonmåleri.
Schablonmönstren har undersökts ingående ur ett hantverksmässigt och antikvariskt perspektiv. Papperstyp, limning, troliga pigment, uppbyggnad av mönster, stildrag, användning av passmärken och lodmärken, arbetets kronologi, verktyg, toleranser, färgtyp och täckförmåga är exempel på karakteristik som utvärderats. En målare tolkar spåren efter målare som försvunnit ur tiden, följer handens och verktygens spår. Alla mönster har ritats av och dokumenterats. Varje tapet består av 1-4 schabloner, och ofta ingår även av en bård. Fortsättning följer.

målare undersöker målareI den gamla målarens spår.
Om du vill se hur den här tapeten ser ut, kolla här.
Foto: Arja Källbom

Jag har nyligen analyserat pigment från Klinte och Källunge kyrka på Gotland. Källunges bysantinska måleri från 1100-talet är unikt även i ett internationellt perspektiv. Pigmenten, som ju är små mineralkorn, undersöks med ett polarisationsmikroskop av samma sort som geologer använder. I det genomlysande polariserad ljuset kan man studera mineralens optiska egenskaper; form, brytningsindex, storlek, egenfärg samt interferensfärger. Med svepelektronmikroskop sker sedan en spektralanalys där mineralernas ingående grundämnen kan specificeras. Sammantaget ger detta, tillsammans med målningens okulära utseende och sammanhang, en sannolik hypotes för vilka pigment som den bysantinske målaren använde. Bilden nedan visar lazurit, det färgbärande mineralet i lapsi lazuli, äkta ultramarin. Det var kostsamt som guld under medeltiden. Hur fann det sin väg till Gotland för 850 år sedan, och vem finansierade detta? Andra pigment som hittats är azurit, malakit, blypigment, jordfärger m fl.

lazurit förm

Lazurit från Källunge kyrka på Gotland. Foto: Arja Källbom.

 

 

 

 

Arja och Rikard Källbom har startat Station Ormaryd AB. Vår filosofi är att när olika kompetenser möts så ökar möjligheten till nya spännande idéer och innovationer. För oss är det självklart att kombinera teori och praktik. Vår spetskompetens är inom metallurgi respektive byggnadsvård. Inom dessa områden erbjuder vi konsulttjänster i form av rådgivning, dokumentation, projektledning, tekniskt stöd och support. Uppdrag inom restaureringsmåleri och dekorativt byggnadsmåleri utföres också. Vi utgår från f d stationshuset i Ormaryd. Umbra Byggnadsvård finns inte längre…även om hemsidan får vara kvar ett tag till. Syster Umbra finns förstås kvar! Läs mer på vår hemsida .

För oss symboliserar ormen som biter sig i svansen ekologiskt byggande och livsstil, resurshushållning och byggnadsvård, helhets- och livscykelperspektiv.  Den symboliserar latent energi och termodynamikens första huvudsats; energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas. Det finns paralleller mellan begrepp inom fysikalisk kemi och jämvikter mellan tryck, temperatur och volym. Ormen (eller ormarna) som biter sig i svansen är en urgammal symbol som förekommit över hela världen, med olika betydelser.

Foto: Arja Källbom


Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare