You are currently browsing the tag archive for the ‘Uppdrag’ tag.

Hösten har inneburit många utbildningar.
Under Byggnadsvårdskonventet i Mariestad höll jag och en kollega en praktisk workshop kring vattenglasfärg och kalkfärg på puts för ett trettiotal deltagare. Vi hade puts med olika sorters bruk, för svagt bruk, med betonglagningar och med sprickmönster. Vi visade hur man kan stärka svag puts med utspädd kalivattenglas, hur sprickor kan slammas med armerad vattenglas och hur grundning och målning går till. På ytorna användes ren vattenglasfärg och sandkalk i en röd ockra. Även silikatkritor provades, de fungerar som akvarellpennor och förseglas med kalivattenglas. Vi diskuterade ett stort antal myter och vanliga missuppfattningar för vattenglasfärg.

Ett trettiotal blivande byggnadsantikvarier och föremålsantikvarier på Uppsala Universitet, campus Gotland fick tre dagars undervisning om Färg som Material, varvat med teori och praktik och många exempel från praktiskt yrkesliv. Vi blandade äggoljetempera, kaseinfärg, kaseintempera, kalkfärg, limfärg på harlim, målade vattenglas på gotlandskalk, strök linoljefärg och testade kallvattenfärger. Med mera..Förhoppningsvis kommer några elever att göra projektarbeten kring färg eller t o m vidareutbilda sig inom ämnet. Någon elev tänkte pausa och gå dekorationsmålarutbildningen i Tibro! Om beslut fanns där sen förut är oklart men det gladde mig ändå.

En skräddarsydd kurs för två personer ett veckoslut kring emulsionsfärger för screentryck innebar många varianter av kalkkasein och torkande oljor och vegetabilska klister i olika styrkor och konsistens. Att hålla en sådan kurs ger även läraren många nya insikter, eftersom kraven också är annorlunda för en sådan färgapplikation, jämfört med penselmålning.

Att ha kunskap är bra, men vad är den värd om inte andra kan ta del av den? Att dela med sig av den till studenter och yrkesfolk ger även glädje och inspiration tillbaka. Mina egna vidareutbildningar har under hösten handlat om fördjupning i äggoljetempera och även i den uråldriga japanska tygfärgningskonsten shibori. Kreativitet .

The purpose of education
is to replace an empty mind 
with an open one

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Annonser

Ett ungt par köpte ett orört smålandshus i en by, för att det var det autentiska huset dom föll för. De har under några år renoverat, byggt till och kompletterat hus med nytt värmesystem, kök, toalett, innanfönster, isolerade bjälklag mm. De har tagit bit för bit efter ork och förmåga.

Så kom då turen till övervåningen, där det finns flera vackra rum, men tapeter och väggmålningar från 1890-1910-tal. Vackra, men trasiga och smutsiga. Taket, som hängde i trasor, har jag redan berättat om och visat. Tapeterna i en stram wienerjugend gjorde jag rent, lagade och retuscherade. Revor är fastade, hål ilagade, fuktfläckar spärrade och åtgärdade. Det går t ex att ta ner tapet från kindmurarna (som ju hör till eldstaden) för att ha lagningsmaterial, använda torrpasteller för att retuschera mm. Buktande papp kan fästas. Tapeterna är nu hela och rena. Inte perfekta, men så är de ju också över hundra år. Inget stör ögat längre. Tidsåtgången för att restaurera tapeterna i detta rum var två dagar.

Det som är så glädjande är att det här unga paret redan från början varit inställda på att dessa ytskikt, som har höga skönhetsvärden och kulturhistoriska värden, ska bevaras. Det var ju en avgörande anledning till varför de köpte just detta hus. I sina visioner har de sett ytorna som i det nu iordninggjorda rummet. De letade rätt på en hantverkare som är kapabel att laga och komplettera med stor respekt för originalet. Det ska de ha heder för. Sånt gör mig glad i hjärtat.

Annat var det med första avsnittet av Sommar med Ernst förra veckan. Huset som är föremål för sommarens program är helt underbart, med stora ljusa rum och vackra ursprungliga ytskikt. När tapeterna i salen revs ut blev jag tämligen upprörd. De hade kunnat vara kvar och gett salen en fantastisk känsla och karaktär. Det är ju inte säkert att de nya ägarna uppskattade den gamla tapeten. Om de gjorde det – och tapeten revs ut för att man inte visste att den kan göras fin, så är det väldigt sorgligt. Det går att göra iordning tapeter med ganska enkla medel. De kan fortsätta vara till ögats njutning och få fortsätta berätta sin historia. Och faktiskt är de kulturhistoriska värdena även ekonomiska värden.

Rengjord och lagad tapet.

Rengjord och lagad tapet. Foto: Arja Källbom

Exempel på skada före åtgärd. Revan spikades in och lagades.

Exempel på skada före åtgärd. Revan spikades in och lagades. Foto Arja Källbom

Pappspända tak är ett smart sätt att relativt enkelt få ett slätt tak. Ett trasigt enfärgat tak t ex ett vitt tak, är lätt att laga och det kan en lekman klara av. Skador spikas ihop och makuleras med torr- och våtremsa över spikremsorna. Om det saknas papp kompletterar man genom att spänna ny papp. I princip gör man så med ett dekorationsmålat trasigt tak också. Det blir ofta mer komplicerat eftersom man vill bevara så mycket originalmaterial som möjligt, och när man för ihop trasiga flikar så vill man att linjer och mönster ska passa i varandra. Det är svårt och ska utföras av erfaren restaureringsmålare eller konservator.

Nyspänd pappyta kan bli tämligen oregelbunden beroende på hur mycket som kan sparas. Taket rengörs med speciell rengöringssvamp innan makulering sker med torr och våtremsa. Över dekorationsmålerier är det ofta att föredra att bara använda en smal våtremsa. Ofta är taken rejält smutsiga. Fuktskador spärras och patenteras (målas med mager oljefärg). Även nyspänd papp patenteras. Ibland är det nödvändigt att patentera större enfärgade ytor om det ska målas om eftersom pappen kan blöda fram missfärgande cellulosaämnen eller spjälka. Nymålning sker med limfärg som bryts i rätt kulör och schabloner nytillverkas för komplettering. Många gånger har målarna använt organiska färger t ex till streckdragning och då är goache ett alternativ för nylinjering. Goache är en kaseintempera på konstnärstub och vattenlöslig. Torrpasteller kan användas för att jämna till övergångar mellan skarvar. Lagningar går sällan att få helt osynliga eftersom det är mycket svårt att bryta exakt rätt kulör i limfärg, som ljusnar ca 50 % när det torkar. När inget längre stör ögat upplevs det som harmoniskt. Det är helt och fint igen!

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Det här fantastiska vävspända limfärgstaket från 1887 i Eksjö har varit dolt för omvärlden länge, då det varit pappspänt två gånger innan. Nu är fukskador, revor, spikhål, sår lagade och taket är helt och rent. Det kan skådas i sin forna prakt igen.  Man känner två liknande tak i Eksjö, de finns på Kvarnarps gård och Skedhults gård.

Taket före och efter restaurering. Foto Arja Källbom

Taket före och efter restaurering. Foto Arja Källbom

Vi ger rådgivning i pigmentkemi till Statens Fastighetsverk i samband med putsprover. Putsproverna är aktuella för Stockholms slott som ska få en ny genomfärgad ytputs med hydrauliskt kalkbruk. Det är främst jordpigment och fabrikstillverkade järnoxider som är aktuella. Sex olika järnoxidgula, -röda och -svarta har undersökts med polarisationsmikroskop och svepelektronmikroskop för att utröna optiska egenskaper och kemiskt innehåll. Med tanke på risk för  bl a gipsbildning i samverkan med atmosfärens innehåll av lösta gaser m.m är det viktigt att ha kontroll på bl a svavelhalter i bruk och pigment. Omputsning av Stockholms slott beräknas pågå i 25 år och kosta ca 500 miljoner. Det görs större åtgärder ungefär en gång vart hundrade år.

pigmentkemi genomfärgad puts

Pigmentkemi för putsfasader. Foto Arja Källbom

 

 

Svarta små färgrester från arkivolten, rundvalven ovanför tornportalen på Stånga kyrka har undersökts av Syster Umbra med polarisationsmikroskopi och svepelektronmikroskop. Pigmenten som hittats var bl a cinnober och blymönja som onvandlats till metacinnober och plattnerit. Även blystannat, ett kraftigt gult pigment har hittats. Klart röd och orange toner genom tiderna har omvandlats till gråsvart och praktens som fanns en gång kan vi bara föreställa oss. Vad vackert det måste ha varit!

stånga förm
cinnober förmRundvalv ovanför tornportalen i Stånga Kyrka på Gotland. Foto Katarina Schussel
Cinnober och metacinnober i polariserat ljus. Foto Arja Källbom

 

Nyss hemkommen efter en  tvådagars utbildning för Uppsala Universitet, campus Gotland. Tvåårseleverna på byggnadsantikvarieprogrammet har fått en introduktion till äldre färgtyper och deras användning – Färg som material.
Under intensiva dagar får eleverna delar som vad färg är fysikaliskt och kemiskt. Vad har man målat, med vilka ideal och förebilder, och av vem? Hur fungerar de olika bindemedlen, hur påverkas det målade resultatet av underlag, handlag och färgens ingredienser? Vad kan man ställa för kvalitetskrav på ett pigment och en färg?

Pigmentens historik börjar i förhistorisk tid med användning av jordfärger och kol, sot. Egyptisk blå uppfanns för över fyratusen år sen och är väldens äldsta syntetisk pigment . De syntetiska pigmenten har därefter kommit och gått, såväl de organiska som oorganiska.  Även bindemedel som använts sedan lång tid tillbaka har man på bara några årtionden tappat kunskapen om t ex kasein, som användes av egyptier och bysantiner och t  o m våra miljonprogram. Eleverna har fått en stor dos kemi och information kring pigmentens tålighet i olika miljöer, deras behov av bindemedel mm.  Det praktiska arbetet var uppskattat och utgör tyvärr en alldeles för liten del i utbildningen. Genom att praktiskt arbeta med materialen får man förståelse för vilka möjligheter och begränsningar de har. Det är kunskap som inte kan läsas in. Vi blandade kaseinlim, ett starka, vattenfast och helt naturligt superlim av Kesella och kalk. Limmet använde vi sen för att limvattna sugande ytor, tillverka kaseinfärg med. Eleverna fick lära sig att beräkna passande limstyrkor vid färgredning, en avgörande kunskap för om färgen blir lyckad eller misslyckad. Vi blandade äggoljetempera. Eleverna fann snabbt en spontan målarglädje och det experimenterades vilt med pigmentblandningar och bindemedel.  Det känns gott att kanske ha väckt nyfikenhet och inspiration hos dessa elever, som ju efter sin examen kommer att arbeta med att vårda vårt bebyggelsearv i någon form.

1466300_10200292869682871_1670381161_n 1457505_10200292868282836_2013662705_nFoton: Arja Källbom

Vi analyserar pigmentprover från utvändigt måleri från stigluckan på Hejnum kyrka på Gotland. I samband med restaurering av luckan påträffades röda, rosa. ljusgröna och svarta färgspår.  Färgproverna undersöks med vårt nya polarisationsmikroskop (kallas även malmmikroskop eftersom det även kan användas för reflekterande belysning), transmitterande genomlysning med polariserat ljs. I polariserat ljus kan mineralernas optiska egenskaper, form och storlek undersökas. Dessa prover kompletteras sedan med grundämnesanalyser – energidispersiva analyser (EDAX) i sveplektronmikroskop. Vi får spännande ledtrådar till hur ett utvändigt måleri kan ha sett ut för många hundra år sedan. I samband med nyputsning försvinner fragmenten för oss igen.

plm förm

Det är dags att lyfta upp och beskåda det äldre schablonmåleriet. Ibland har man fnyst år de målade tapeter som finns i olika miljöer, och konstaterat att i jämförelse med tryckta papperstapeter, är de betydligt simplare. I de fabrikstryckta papperstapeterna kan man finna perfektion och detaljer. I deras hantverksmässigt platstillverkade föregångare – som även de i första hand skulle likna dyrbara textilier – kan man avläsa en hel del intressant information.

Att använda schabloner är lika gammalt som bruket att använda färg och de förhistoriska människorna använde t ex sina händer som schabloner och blåste sedan färg runt. I de medeltida kyrkorna användes schabloner flitigt för bårder och ytor med stjärnor, klöverblad mm, t ex av Albertus Pictor. Punsning har använts av målare som hjälpmedel i alla tider som hjälp för att teckna upp ett motiv för även frihandsmåleri. På 1700-talet kombinerades schabloner, blocktryck och frihandsmåleri till de första papperstapeterna. Från 1800-talet och till stora delar av århundradet dekorerades hem i både städer och på landsbygden, prästgårdar, gästgiverier, skolor och andra typer av byggnader med schablonmålade tapeter, tillverkade på plats.

De platstillverkade,schablonmålade tapeterna och bårderna visar hur beställaren, fastighetsägaren genom målaren omsatte sina drömmar om skönhet, status och ideal. Ibland var det kanske målaren eller beställaren som hade sett något i andra miljöer, som man enades om. Eller kanske t o m så långt bort som hos granngården. Eller bara fått det beskrivet i ord.
Med fernissade/vävförstärkta/schellackerade schabloner tillverkade av papper/näver/plåt , lump-papper i ark, animaliskt lim till limning av ark och till färg, ett få antal pigment och förhållandevis enkla verktyg komponerade målaren en yta som skulle falla i smaken. Pigmenten som användes var t ex krita, kimrök, bensvart, pariserblått, rödockra, gulockra, engelskt rött, umbra, blymönja och av dessa blandades även toner som ljusgrått, blågrått, mörkblått, ljusgult, rosa, ljusblått, orangegult. Genom att mäta och loda, spegelvända och vrida schabloner skapades symmetri och en vision av något annat; ett dyrbart tyg som brokad, siden, kattun – precis som de dyrbara tryckta tapeterna. Genom att förskjuta mönstren något i förhållande till varann kunde en illusion av djupverkan med skuggor åstadkommas och kulörer kunde tonas in i varandra som i de iriserande tapeterna. Geometriernas grundelement härrörde från antikens ideal, klassicism eller romantiken eller var helt påhittade. Stilarna kunde släpa i hundra år från högre ståndsmiljöer till allmoge – en del lever kvar än. Det var ränder i alla ledder,cirklar och romber. Även mycket tunna linjer schablonerades och mönstren kan ha mycket fin passning. Som bröstning imiterades marmor, sten, trä eller tyg. Slutresultatet speglar målarens hantverksskicklighet, beställarens ideal, deras resurser och förväntningar.

Sedan väggen är struken med en grundfärg, plägar man även måla tapeter på själva väggen på det sätt, att schabloner eller tunna plåtar, uti vilka figurer är utskurna, läggas på väggen och därefter överstrykas med annan färg än grundfärgen. Då de uti schablonen utskurna figurerna blir avmålade på väggen. Schablonen flyttas nu ett stycke, och en annan del av väggen erhåller sina figurer på samma sätt, till dess att rummet är, såsom det kallas ”defrarerat”. Detta sätt att måla väggen begagnas dock nu mera sällan, sedan man erhåller simpla tapeter för billigare pris än varför defrarering i limfärg verkställas”  Ur en byggnadslärobok 1856

Resultaten påverkar oss än. Ett rum kan vibrera av mönster och färg, av skönhet och stämning. Målningarna är länkar till målaren och människorna som levde och vistades i dessa byggnader.

Foton: Arja Källbom – som f n arbetar med de småländska schablonmålade tapeterna i projekt åt Länsstyrelserna i Småland

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vi utför en mindre del om tjära i Hantverkslaboratoriets projekt om stavspån. Stavspån används bl a till kyrkor, herrgårdar, lusthus, paviljonger, tingshus, gästgiverier och äldre mangårdsbyggnader. Renovering och underhåll av stavspåntak är kostsamma projekt för kulturmiljövården och det är viktigt med hög kvalitet i material och arbete. En del av utförandet berör användning av tjära.  Även brädtak behandlas med tjära. Vår del rör information om tjära som material och dess applicering,  för en kommande handbok för läggning av stavspåntak.

Olika utföranden av stavspån vid Göteborgs Universitet i Mariestad.

Foto: Arja Källbom

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Gör sällskap med 37 andra följare

Annonser